När du behöver påla din husgrund

Parametrar som påverkar din pålning

Det finns ett antal parametrar som påverkar hur komplex din pålning blir.

• Husets form. Vinkelhus har andra laster än ”raka” hus. Därför går det år fler pålar.
• Geografi. Bor du i vissa områden är det svårt med företag som utför pålning och därmed blir etableringskostnaden högre. Men det kan också vara såå att efterfrågan driver kostnader också. T.ex. i Stockholm är utbudet stort men också efterfrågan. Stockholmsfirmor ligger därför normalt sett högre i kostnad.
• Grundtyp. En betongplatta fördelar effektivt ut laster på huset in i grunden vilket ur ett pålningsperspektiv gör att man faktiskt behöver fler pålar än för en krypgrund.
• Storlek på grunden. Ju större grund desto fler pålar
• Hur långa pålar ska du ha. Ofta tar pålningsföretag en kostnad per meter pålning. Dessutom tillkommer en avgift för så kallad bergsko och topplatta.
• Etableringskostnader. Etableringskostnaden beror på vart i Sverige man bor.

Hustillverkare drar till med höga summor för pålning

Det är vanligt att hustillverkare anger priser kring 300 000 kr för en pålning. Det ska sägas att denna siffra har jag varit med om vid dålig mark men är en ganska hög siffra.

Jag har en känsla att hustillverkarna drar till med höga summor för att sätta lägre förväntningar hos kunden.

Konsultera en expert/konstruktör

Jag ska säga det direkt. Jag är ingen expert på pålning. Det är komplext. Vi har kontakt med konstruktörer. Men inte överallt i hela Sverige dessvärre. Så när det kommer till pålning är det bäst att konsultera en riktig expert eftersom det är en komplex historia.

Pålning kostar mer och priset varierar kraftigt

Priset på att påla är olika från varje hus, det beror bland annat på hur långt ner man ska påla. Det beror också på hur många pålar du behöver och vilken slags grund du bygger på. Men om vi tar ett exempel på en villa som har 100 m2 som ska ha förstärkning och pålning kommer det att kosta mellan 70 000 och 180 000. Detta är ett jättestort glapp mellan de olika priserna men de beror på att husgrunderna kan ha helt olika förutsättningar.

Priset för att påla varierar också kraftigt från olika tekniker och entreprenörer. Vi har hört om pålningar som kostat upp till en halv miljon. Det som gör pålning lite speciellt dessutom är att pålarna bär upp husgrunden och därmed skapas komplexa spänningar inne i betongplattan. Det gör att grunden ofta behöver göras mer robust vilket fördyrar den ytterligare. Så det är inte enbart själva pålningen som kostar.

När ska man påla och när räcker det med en kompensationsgrundläggning

Det är bärigheten i marken som avgör hur du ska gå tillväga och om en kompensationsgrundläggning räcker.

Den gräns som grundtillverkare rekommenderar är normalt en bra bit över 50 Kpa. Om man har mindre bärighet i marken än så behöver man antingen påla eller utföra kompensationsgrundläggning.

Jag har personlig erfarenhet av att en budgivning kraschade pga att huset hade en kompensationsgrund istället för en pålad grund. Mitt under visningen kom det fram att ALLA grannarna hade pålat. Vi som då var med i budgivningen och kunde grundläggning var inte så oroade eftersom kompensationsgrundläggning ofta fungerar alldeles utmärkt. Men ingen vill äga ett osäljbart hus. Det vill säga vi satt på information som ingen annan hade. Och alla drar öronen åt sig när de hör att man borde pålat istället för att använt kompensationsgrundläggning.

Att använda tekniken pålning ger en stabil och säker grund. Det finns olika varianter av pålning några exempel är stålrör, betong och trä. De olika pålarna har olika egenskaper och vilken man ska välja är beroende på vad man vill ha/behöver. Man använder pålar till villor, broar och vägar.

Det pålarna gör är att de tar lasten från byggnaden och sedan jämnar ut den ner till undergrunden. Precis som grundsulan gör under t.ex murar. De måste vara tillräckligt breda så att trycket kan fördelas och så att markens bärighet inte överlastas. Grundsulor och pålar brukar vara armerade med betong så de blir ännu starkare.

Om marken är för låg eller om sättningarna blir för stora så kan pålarna lägga över lasten från byggnaden till djupa marklager. Förut var pålar ofta gjorda av trä men nu används mest betong eller stål. Men problemet när man använda pålar som var gjorda av trä var att eftersom att pålarna var så långt ner i marken fanns de risk för att grundvattnet gjorde så att de ruttnade.

Pålar är något man får tänka på innan man bygger ett hus annars kan man inte använda sig av tekniken. Dessa pålar slåss ner ända till man känner något bergliknande och då går det inte längre. Man kan antingen borra ner, slå ner eller pressa ner pålarna. Vilken teknik man ska använda beror på hur marken ser ut och hur långt ner det är till de hårda. Det som är vanligast att använda i villor är att man slår ner pålarna. Tack vare pålarna kan man bygga hus där marken egentligen inte skulle ha klarat att ha ett hus. Pålarna hjälper till genom att de belastar husets tyngd längst ner där de är ett bergliknande material.

Hur fort kommer sättningar

Sättningar kommer också i regel fort. Dvs antingen sätter sig huset relativt omgående eller så bär marken. Men givetvis kan det tillkomma yttre omständigheter under årens lopp som gör att hus kan sätta sig.

Frågor om pålning som kommit till mig

Vi får löpande frågor in till oss om pålning. Här är dessa frågor.

• Villabyggande på 10kpa?
• Behövs det pålas vid tillbyggnad
• Gyttja utan pålning sjöbotten
• Tillbyggnad på 70 m2 på Ljusterö på gammal sjöbotten
• Påla för grund utan geo-undersökning
• Husexpansion med pålning
• Behöver grund pålas för tillbyggnad i vinkel ut från befintligt hus

Överkurs om pålning

Indelning av sätt att påla platta på mark

Ett sätt att dela in pålade husgrunder är att dela in pålarnas verkan utifrån hur de bär.

Bärande mot stöd
Dessa pålar syftar till att vila på fast mark under husgrunden. Där bär marken upp husgrunden via pålar som ofta har en spets som överför tyngden från huset ner till berget.

Bärande utifrån friktionskraft
Pålar som använder markens friktionskraft används när det dels finns kohesionsjord under huset (t.ex. lera) och dels när fast mark under huset ligger för djupt ner i marken för att det ska vara lönsamt att gå ner hela vägen till det fasta berget till exempel. Ofta används mantlade pålar som skapar mer friktion mot den omgivande marken.
Det som är speciellt med kohesionsjordar är att markens bärighet kommer från vidhäftning och det använder man i detta fall.
Eftersom det är relativt dyrt att påla brukar det inte vara lönsamt att göra det vid småhusbyggnation. Där är det istället vanligare med kompensationsgrundläggning. Ibland kan man tvingas utföra pålning pga tomten har en stark lutning. Då kan man ha en situation där en del av huset som oftast är den inre delen av huset, vars ena vägg blir in mot berget, vilar på ett berg medans det övriga huset har sämre bärighet pga att man exempelvis lera där. Då kan det vara bra att påla för att slippa framtida sättningar i huset.
Generellt är det vanligt att att man har olika markförhållanden under huset, dvs bärkraftig mark i ena delen av huset (ex berg) samt mindre bärkraftig mark i andra delen av huset (ex. lera).Det är direkt olämpligt att utföra en grundläggning med dessa förutsättningar utan att vidta åtgärder. Utan åtgärder finns det stor risk för sättningar.

Inlägget När du behöver påla din husgrund dök först upp på .