En grund kan se olika ut och för olika förutsättningar passar olika grunder. Ibland lämpar sig en plintgrund. I vissa fall kallar man detta för att ha en pålad grund, men det är egentligen missvisande eftersom en pålad grund är oftast en platta på mark med stöttande pålar på grund av dåligt bärande mark. Plintgrunden lämpar sig extra väl för grunder på berg. Många gillar att plintgrunden inte behöver betong i stora mängder (bara själva plinten). Nu kommer en utmanare – hybridgrunden.
Utmanare till plintgrunden – hybridgrunden – en grund utan betong
Här är några av fördelarna med hybridgrunden.
- grunden är mycket välisolerad
- grunden är precis som plintgrunden mycket enkel. Den är enkel att förstå och enkel att lägga.
- hybridgrunden behöver ingen betong utöver det betongytskikt som grundbalkarna har. Det är en av de delar som gör att plintgrunden nu utmanas av hybriden.
- markarbetet är marginellt dyrare eller faktiskt till och med jämförbart med plintgrunden. Du behöver nämligen bara gräva djupt i marken under balkarna där lasterna går ner i marken. Då behöver man gå ner till cirka 500 mm som max, medans en plint måste ner till tjälfritt djup vilket varierar över sverige. Annars riskerar man sättningar. Anledningen är att huset värmer marken tillräckligt för att tjälen inte ska få fäste.
- hybridgrundens balkar är lätta då de består av en isolerande kärna. De väger ungefär som en betongplint. Du behöver således inga kranbilar på plats
Konsekvenser av plintgrunden
För plintgrunder så måste isoleringen per definition läggas i bjälklaget. Detta leder till att plintgrunder får en högre bygghöjd över marken (och därmed en högre grund än framförallt platta på mark). Dessutom behöver du ha bra med utrymme under huset så marken inte är för nära bjälklagen/trossbotten (20 cm rekommenderas för bra ventilation).
Om du isolerar bjälklaget dåligt blir dina golv garanterat kallare än om du inte isolerar väl. En betongplatta har 30 cm isolering normalt. Därmed bygger plintgrunden luft (20 cm ) + isolerande bjälklag (30 cm) + eventuella golv reglar minst 50 cm ovan mark medans en betongplatta normalt har cirka 10 cm sockel.
En konsekvens av detta är att trappor som leder en in i huset ofta blir en konsekvens. Dessa är nödvändiga att placera någonstans för att jämna ut dessa höjdskillnader. Många med plintgrunder bygger därför en altan kloss intill för att trolla bort plintgrunden av dels estetiska skäl (inte alltid så snyggt kan vissa tycka – en smaksak) eller för att få ett bättre flöde in och ut ur huset. Då kan man lägga en trappa upp mot altanen för att slippa ha en för stor trappa upp in i huset. Eller två mindre trappor, en för altanen och en för huset.
När lämpar sig plintgrunden
Priser för husgrunder
Här samlar vi information om priser för husgrunder.
Generellt kan man säga att plintgrunden är överlägset prismässigt på berg. Utöver det brukar nackdelarna överväga folk att gå över till andra grundformer. Speciellt grundformen isolerad krypgrundsbalk eller hybridgrunden är tilltalande då markarbetet är ungefär lika stort. Detta då plintarna faktiskt kräver ganska mycket markarbete och de är rätt så många om man inte vill riskera sättningar. Du måste för alla plintarna.
Vad är en plintgrund?
En förklaring är ibland överflödig, så kanske även här. En plintgrund är en grund som består av plintar. Man köper antingen färdiga plintar eller så gjuter man dessa på plats. Plintgrunden bär upp huset i dess bjälklag så det är därför viktigt att man dimensionerar antalet plintar med rätt antal och med rätt avstånd mellan dem för att alla laster ska bäras upp på ett korrekt sätt.
När lämpar sig plint före platta på mark och krypgrunder?
Skälen och omständigheterna till att gjuta en plintgrund kan således vara många. Ett par av dessa är
- man behöver inte hus anpassat för åretrunt boende eftersom huset mest används på annan tid än vintern. Därmed är isoleringskraven inte så stora vilket gör att plintgrunden kvalar in.
- grundläggning på ojämn mark såsom för fritidshus i sluttande terräng eller på berg. En plintgrund är en effektiv lösning om man vill bygga på marker som är svåra att bygga på annars. Platta på mark kan bli mycket kostsamt om man behöver spränga berg. Sprängning i berg är en kostnad i sig men skapar också mycket spill som kan kosta mycket att transportera bort..
- svårigheter att komma till med betongbil (överväg dock en isolerad krypgrund i dessa fall)
Markarbetet för en plintgrund – större än man tror
Markarbetet för en plintgrund kan tyckas enklare än för krypgrunder och platta på mark. Huset står ju på plintarna och kommer inte i kontakt med marken vilket är en stor fördel. Men markarbetet måste ske ner till frostfritt djup eftersom du inte har ett hus ovanpå marken som värmer marken. Det gör att du behöver gräva betydligt djupare än för en betongplatta i normalfallet. Har man då stora hus behövs många plintar vilket gör att markarbetet blir så stort att det ofta inte längre är lönt det ur ett kostnadsperspektiv.
Markarbetet går ut på att gräva ner till frostfritt djup, sedan fylla upp med makadam eller annat dränerande material.
Man använder dränerande material eftersom detta släpper igenom dagvatten och därigenom minskar risken för tjäle. För dränering gäller samma principer som platta på mark – se här.
Isolera bjälklaget
Det är absolut möjligt att isolera bjälklaget men många slarvar med det och då får man kallare hus. Det finns också allt starkare byggnormer i Sverige som gör att dåligt isolerade bjälklag snart inte kommer godkännas vid nybyggnation. Du kan isolera bjälklaget med exempelvis cellplast.
Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett isoleringsperspektiv.
Håll marken torr under huset och förhindra dagvatten
För en plintgrund är det viktigt att undvika stående vatten och fuktig mark under huset. Därför bör du vidta åtgärder för att dagvattnet tar sig in under huset. Följande bör göras för att förhindra detta
- utför markarbetet på så sätt så att plintgrunden anläggs på mark som ligger högre än den övriga tomten. Det betyder att tomten och huset ska schaktas så att det skapas ett fall bort från huset.
- dagvattensystemet ska dimensioneras så att detta problem motverkas och i detta ingår också att se till att vattnet från huset och taken framförallt förs bort från huset på ett effektivt sätt. Läs mer om att hantera dagvatten här.
- Markytan under huset kan behöva särskild dränering.
Stödplattor ökar anläggningsytan
Genom att lägga ner stödplattor längst ner i plintgropen så ökas anläggningsytan mot marken. Det gör att risken för sättningar i huset minskar. Lasterna fördelas på en större yta och därmed behöver marken inte samma bärighet allt annat lika.
Gjuta stödplattor eller köp färdiga stödplattor
Detta med att gjuta själv eller köpa färdiga betongprodukter är lite tycke och smak. Har du en grundbyggare som är van att gjuta husgrunder så gjuter de stödplattorna och plintarna själva i ett nafs. Annars finns det bra produkter som är färdiggjutna och passar utmärkt som stödplattor för plintarna. Det viktiga är att stödplattan är väl förankrad i marken. Därför är makadam ett bra material för bärlagret eftersom det är sprängsten. Sprängsten har vassa ojämna kanter och det gör att materialet låser sig självt när det packas. Så ju mer du packar materialet desto stabilare blir det.
Papprör att gjuta i
När du ska gjuta plintarna är det viktigt att höjden på plintarna blir exakt. Annars riskerar huset att vila på bara ett par plintar vilket gör att huset får onaturliga påfrestningar in i huskroppen via bjälklaget. För att försäkra sig mot detta så bör man följa dessa råd:
- montera rören först. Se till att rören är för långa vid monteringen, dvs att du har god marginal så att rören inte blir för korta. De behöver således kapas.
- sedan mäter du med laser och markerar på rören vart de ska kapas.
- kapa rören vid markeringen
- fyll rören med betong (armerad förståss).
- finjustera med förankringsjärn (se nedan)
Vilken dimension du ska välja på papprören kan du läsa om här.
Finjustera med förankringsjärnen
Ner i betongen fäster man sedan ett förankringsjärn som bjälklaget ska vila på. Här gäller det att få järnen exakt i våg och det finns således en chans att rätta till fel gjorda tidigare genom att finlira upp och ner med järnen så att bjälklaget som håller upp huset (eller altanen). Förankringsjärnen kan se olika ut beroende på vad plintarna ska bära upp. Ska man bära upp limträbalkar som man vet har en viss dimension kan man ha förankringsjärn specifikt anpassade för dem.
Det är också en fördel att gjuta plintarna i rör jämfört med att använda färdiga plintar för då kan plintarna gjutas utan höjdjustering och sedan sågas jämna, gärna med laserverktyg för att mäta exakta höjden. Då blir det lättare att få förankringsjärnen i våg också.
Här finns frågor och svar om att få plintgrunden i våg.
Armera plintarna
Här har vi samlat frågor från besökare som är relevanta för plintgrundens armering.
Gjuta plintar på berg – förankra med rostfri armering
När du gjuter plintar på berg behöver du förankra armeringen i berget. Denna armering behöver vara rostfri.
Gömma plintarna genom att skapa en sockel
En grundsockel kan sättas på sidorna som vätter ut mot exempelvis områden som ger insyn. Samtidigt ger det djur skydd, dvs råttor och liknande kan hålla till där utan att synas vilket gör att de tenderar att skapa större problem.
Om du tycker att en sida av huset ser oestetiskt ut för att man ser att huset står på plintar så kan man använda olika typer av element som ger huset en grundsockel. Ett normalt isolerelement (även om huset inte får en isolerad krypgrund kan dessa ge en bra känsla) kan vara ett alternativ. Meningen är enbart att ge huset en sockel, inte att skapa en isolerad krypgrund. Det kan exempelvis vara så att man har två sidor av ett fritidshus som täcks in av en altan och därmed syns inte plintarna om man inte kryper längs marken. De andra två sidorna är öppna och syns. Då kan dessa plintar ge huset ett naket intryck något man således lätt rättar till med exempelvis ett isolerelement. Ventilationen under huset är fortfarande helt fri eftersom luften tar sig in via altanens underutrymme.
Här har du frågor och svar röra
Gjuta plintar på mark vs färdiga betongplintar
Givetvis ska man överväga att köpa färdiga betongplintar. Dessa lämpar sig för mark som är helt plant och därmed gör att man inte behöver plintar i olika höjd. Dessa kan väga enormt mycket och ibland är det faktiskt enklare att frakta cementsäckar och stödplattor (som också kan gjutas på plats) och sedan gjuta plintarna själv.
Plintgrunden och hur man hanterar punktlaster
Punktlaster hanteras enklast genom att ha fler plintar. Ju fler plintar desto dyrare blir projektet. Här bör man ta hjälp av en konstruktör som hjälper till och dimensionerar plintarnas position utifrån lastplanen.
Gjuta plintar för altan
Principen för att gjuta plintar för en altan är exakt samma som för att gjuta plintgrunder. Skillnaden är att altaner inte har samma punktlaster som ett hus kan ha. Fler och fler väljer dock att ha exempelvis en pool eller en badtunna på altandäcket och därmed uppstår en punktlast som man behöver dimensionera plintarna för. En kubikmeter vatten i en pool väger ett ton så det är definitivt laster man inte kan bortse ifrån. Så tänk igenom altanens funktion så att du dimensionerar plintarna och deras placering rätt. Kostnaden och funktionen av plintarna beror av att man tänker igenom hur altanen används. Ju fler plintar desto mer jobb och desto mer material behövs givetvis.
Frågor och svar om plintgrunden
Vi får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för betongplattor.
Inlägget Gjuta plintar – för grund på berg eller på slät mark dök först upp på .