
Olika höga socklar och dess användning
- Hög grundsockel – hus med källare
- Hög grundsockel – sutteränghus
- Låg grundsockel – villa direkt på betongplatta
- Något högre grundsockel – hus på krypgrund
Hög grundsockel – hus med källare

Källare gjuts ofta på en betongplatta och har sedan väggar som bär upp våningsplanet ovanför. Dessa väggar har ett marktryck på sig på delar av väggen. Den resterande källarväggen blir därmed en grundsockel. Detta gör att dessa hus ofta har trappor utvändigt som behövs för att ta sig in i huset.
En källare dräneras oftast när man bygger dem.
Läs mer om grundläggning för källare här.
Hög grundsockel – sutteränghus

Ett sutteränghus liknar en källare men skiljer sig också på flera sätt framförallt utseendemässigt. Byggtekniskt är det relativt likt förutom att ett sutteränghus behöver dräneras lite annorlunda eftersom bara delar av huset ligger under mark. Speciellt de delar av huset som ligger under mark behöver dräneras extra väl eftersom huset ofta har ett mer utsatt läge med vatten som rinner ner mot huset från slänten ovanför.
Läs mer om grundläggning för sutteränghus här.
Låg grundsockel

Betongplattans grundsockel bygger normalt bara någon decimeter. Man kan till viss del jämna ut vissa ojämnheter i mark genom att variera grundelementens höjd och därmed göra betongplattan i samma höjd trots att marken lutar lite grann.
Man kan också gjuta flera betongplattor i olika nivåer om tomten lutar. Men då får man ofta en problemställning med olika höga grundsocklar utmed huset som behöver hanteras ihop med fasaden.
Läs mer om grundläggning för betongplatta här.
Förhöjd grundsockel

En krypgrund har ett utrymme under huset som är ventilerat normalt sett. Då får man en något högre grund än för en platta på mark.
Läs mer om grundläggning för krypgrunder här.
Tillbyggnader

Läs mer om grundläggning för tillbyggnader här.
Inlägget Hög eller låg grundsockel – hur ska du tänka? dök först upp på .