Kompensationsgrundläggning används ofta när marken är sank men där man ändå gör bedömningen att husgrunden inte behöver pålas (se pålad husgrund). När man ska utföra kompensationsgrundläggning är detta betydligt billigare och enklare att utföra än pålning. Därför lockas många att uföra denna typ av grundläggning istället för en pålad grundläggning. Man tar då bort lika mycket vikt i marken som huset väger vilket gör att exempelvis betonghus behöver grävas ut mer än exempelvis ett trähus.

Vad menas med kompensationsgrundläggning

• Isolering
• Cellplasten gör att huset flyter
• Cellplasten fördelar lasterna

Isoleringen ersätter utgrävd mark

Cellplasten isolerar mycket väl. Eftersom du har extra mycket isolering så får du en god isolerad grund. Du behöver dock ta hänsyn till tjälen. Konsultera din grundleverantör så att du hanterar detta på rätt sätt.

Cellplasten gör att huset flyter

Cellplasten gör att huset ”flyter” precis som en båt. Eftersom man tar bort lika mycket som huset väger så får man en stabil grund.

Cellplasten fördelar lasterna

Lasterna som kommer ner från huset går framförallt ner i grunden via kantbalken. Härifrån tas lasterna upp av cellplasten. Cellplast av hög hållfasthet klarar mer än väl dessa laster om huset inte har extrema laster. Cellplasten fördelar lasterna i undergrunden på ett bra sätt ihop med det dränerande materialet.

Man tar bort lika mycket mark i vikt som huset väger

Kompensationsgrundläggning är en metod där man avlägsnar lika mycket mark i vikt som huset. Och det som spelar in då är givetvis hur mycket huset väger. Väger huset mycket så behöver man gräva ur mer och ersätta med cellplast. Lite som en båt som ska flyta ovanpå marken. Mig veterligen är detta en underutnyttjad möjlighet istället för att påla.

Så exempelvis ett betonghus behöver ha mer cellplast än ett trähus.

Ritning för kompensationsgrundläggning

Jag har kontakter som du kan använda om du vill ta in ritningar. Kontakta mig förutsättningslöst.

Mer än bara ekonomi i det korta perspektivet

Tänk dock inte bara på effekter som sparar in kanske 100 000 kr. Det kan lätt visa sig ödesdigert vid en senare försäljning om området du byggt i klassats som ett område där man måste påla. Då kan ryktet få ödesdigra konsekvenser, även om husgrunden rent tekniskt och funktionellt duger. Det är mycket psykologi i försäljning av hus och de flesta är livrädda för konsekvenser av en felbyggd husgrund.

Pålning och kompensationsgrundläggning allt viktigare

Den bästa marken i de attraktivaste delarna av Sverige är byggd på för länge sen eller har något typ av skydd mot att bygga där (ex. detaljplaner som förbjuder byggnationer nära stränder osv).

Det gör att alltfler bygger på mark som inte klarar normal grundläggning och gjutning av betongplatta på mark. Då finns det i praktiken två sätt att lösa detta. Dels kan man använda kompensationsgrundläggning eller pålning.

Hur fungerar kompensationsgrundläggning

Konceptet kan liknas vid en båt där man vill öka bärkraften i båten. Ju mer man kompensationsgrundlägger, desto sankare kan marken vara eller desto tyngre last klarar konstruktionen innan sättningar och liknande uppkommer. Kompensationsgrundläggningen går ut på att mark schaktas bort för att istället fyllas med t.ex. ytterligare isolering (cellplast) och därmed ökar bärkraften i konstruktionen.

Frågor om kompensationsgrundläggning

Här samlar vi frågor och svar om kompensationsgrundläggning.

Inlägget Kompensationsgrundläggning – vad är det och när används det? dök först upp på .

Källa: Tjällden AB
Är du mån om att ha ett åretruntbonat attefallshus med så högt i tak som det går, då är platta på mark tekniken bäst. Eftersom attefallshus har en stor begränsning i takhöjd så blir platta på mark tekniken attraktiv då den bygger på att isoleringen grävs ner, vilket till skillnad från plintgrunden gör att du inte slösar på värdefull takhöjd. Nackdelen är dels kostnaden men också att den inte lämpar sig för färdiga modulhus på bjälklag vilket är vanligt idag. Då är krypgrunden bättre.

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 1 av 3 - Välj typ av byggnad

Villa

Industrihall

Garage

Uterum

Tillbyggnad

Attefallshus

Pool

Växthus

Övrigt

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 2 av 3 - Välj det län/ort som passar dig bäst

Välj Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Gävleborg Göteborg tätort Halland Härjedalen Jämtland Kalmar Kronoberg Lappland Malmö tätort Närke Norrbotten Skåne Småland Stockholm tätort Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Ångermanland Öland Östergötland

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 3 av 3 - Välj entreprenadsform

Helentreprenad

Delentreprenad

Gör det enkla själv

Gör allt själv

Fortsätt Tillbaka

För den som vill ha ett platsbyggt attefallshus som är vinterbonat och med golvvärme så lämpar sig platta på mark speciellt bra. Med platsbyggt menas att huset byggs av byggmaterial på byggplatsen och kommer inte färdigt med bjälklag och allt. Har man ett färdigbyggt hus från fabrik så lämpar sig krypgrunden bättre då grunden skapar färdiga grundbalkar.

För platta på mark har vi skrivit en utförlig artikel här – betongplatta.

Betongplattan – mindre betong och lägre laster

Betongplattan vid attefallshus med källare

Det är många som väljer att bygga sitt Attefallshus med källare. Det gör att man får extra boyta.
Väggarna kan vara enkla och grunden har begränsade laster. Men tänk på.

• Betongbjälklag kan göra att lasterna blir högre
• Dränera källarväggen ordentligt. Läs mer om dränering av källarvägg här.

Läs mer om Attefall med källare här.

Hybridgrunden – en alternativ isolerad grund för Attefallshus

Nackdelen med hybridgrunden är att byggbranschen är extremt konservativ och därför ser skeptiskt på nya lösningar, inte minst från kontrollansvariga som inte vågar godkänna lösningar de inte sett tidigare. Nu har denna lösning använts ett bra tag av de stora drakarna (NCC, Flexator mfl) men på privatsidan är det en relativt ny produkt som kommer ta tid för KA att lära sig. Detta är i sig bra för konsumenten men kan bli ett antal frågor från KA som du behöver känna till svaret på innan. Det kan för den som inte vill ha denna diskussion vara värt att invänta typgodkännandet av denna grund som Tjällden AB påbörjat.

Jag är säker på denna grund och kommer därför själv bygga med hybridgrunden under våren 2018 när jag bygger ett till hus på tomten hemma och ser fördelarna så stora att jag kommer ta den dialogen gladeligen med min eventuella KA.

Läs mer om hybridgrunden här.

Behövs det en kontrollansvarig för attefallshus

Svaret är att boverket i denna artikel skriver att det inte ska behövas, men att det kan variera från kommun till kommun.
Läs artikel här (öppnas i nytt fönster – pdf).

Fördelar med platta på mark för Attefallshus

• Den grunden som ger dig högst takhöjd. Detta då grunden ger störst möjlighet till en låg sockel. Detta ökar den invändiga volymen och takhöjden i huset. En plintgrund exempelvis behöver minst 200 mm UNDER huset. Det gör att med isolering så går mycket bohöjd bort.
• Ett av de bästa valen för platsbyggda hus där man vill ha året runt standard. Även krypgrund ger bra året runt standard.
• Bästa valet för platsbyggda hus där man vill ha vattenburen golvvärme.
• Bästa valet för platsbyggda hus där man vill ha en välisolerad grund.
• Bästa (eller enda) valet för Attefallshus med källare.
• Fuktsäker då cellplasten är kapillärbrytande

Nackdelar med platta på mark för Attefallshus

Att gjuta en betongplatta för attefallshus har enligt mig följande nackdelar

• Mindre kostnadseffektivt än krypgrunden vid små hus
• Mindre lämpligt när ett hus kommer från fabrik med färdigt bjälklag.

Frågor och svar om för och nackdelar kring att välja betongplatta för attefallshus
Här har jag försökt samla de frågor jag har fått kring för och nackdelar med att välja betongplatta för sitt attefallshus.

Hur djupt ska du gräva för attefallshus platta på mark

Grävdjupet för en Attefallsgrund av typen betongplatta på mark bestäms av

Frågor och svar grävdjup för attefall med platta på mark
Här har jag försökt samla de frågor jag har fått kring grävdjup attefallshus.

Tjocklek på betongplattan för Attefallshus

Standardtjockleken för betongplattans betong är 10 cm. Jag menar att man kan hålla sig till denna standard även för ett Attefallshus. Det är inte fel.

Betongplattan kan, pga de lite mindre lasterna vara ner mot 8 cm tjock. Men inte mindre , då får man strul med att få till armeringen på ett bra sätt.

För vattenburen golvvärme är det 10 cm som gäller.

Frågor från besökare om betongtjocklek för Attefallshus
Här kommer frågor och svar vi fått över tid som är relaterat till attefallshus och tjockeleken på betongen.

Mängd isolering för ett Attefallshus

Tjockleken på isoleringen bör vara 300 mm för ett åretruntboende när man bygger hus idag. Därmed blir den totala tjockleken på din grund 400 mm ovanpå det dränerande materialet. Val av tjocklek på cellplastisolering är också ett val man gör. Dvs hur välisolerad vill man ha sin betongplatta. Jag menar att man bör ta i när det gäller isoleringen. Låg extrakostnad. Men 200 mm isolering fungerar också ok.

Allt vanligare med Attefallsgarage

Uppsvinget för att bygga attefallshus har fört med sig att det också byggs alltmer attefallshus som används som garage. De flesta av dessa har en grund där man gjuter en platta på mark.
Läs mer om garageplatta här.

Frågor från besökare om betongplatta för attefallshus

Här kommer frågor och svar vi fått över tid som är relaterat till attefall och betongplatta på mark.

Inlägget Attefallshus med platta på mark dök först upp på .

Hybridgrunden skulle jag säga är en av de stora nyheterna inom grundläggning sedan jag skapade denna hemsida 2010. Det är en blandning mellan en krypgrund och en betongplatta. Man kan lite förenklat säga att det är en platta på mark utan betong så förstår man konceptet. Hybridgrunden har de mesta av fördelarna med krypgrunden kombinerat med den isolerande och fuktskyddande delarna av en betongplatta. Den största nackdelen med grundtekniken är just att tekniken är så ny vilket gör att exempelvis kontrollansvariga inte känner till den. Det är dock ett övergående problem menar jag.
Källa: Tjällden AB – hybridgrund

Vad är en hybridgrund?

Grunden har en bärande grundbalk precis som krypgrunden. Och precis som betongplattan har den dels ett dränerande lager samt kapillärbrytande cellplast ovanpå det dränerande lagret (makadam). Ovanpå detta så läggs sedan ett fuktskydd (som inte ska behövas menar jag) för att skydda bjälklag mm från eventuellt uppstigande fukt. Anledningen att det enligt mig inte ska behövas är att betongplatta på mark tekniken är standard idag och har exakt samma konstruktion, förutom betongen. Och betongen suger fukt, dvs tillför inget fuktskydd. Men denna grundtyp är standard idag och har fungerat väl i 40 år. Betongplattor som lades med felaktiga konstruktioner på 70-80 talet ska man inte blanda ihop med detta. Dessa lades ofta med dålig isolering, felplacerad isolering eller ingen isolering. Idag är standard 300 mm isolering vilket effektivt bryter eventuell vandring av markfukt uppåt.

Hybridgrunden framtagen speciellt för hus med bärande bjälklag

Fördelar med hybridgrunden

Som med alla tekniker är det för och nackdelar med ett sätt att konstruera hus och husgrunder. Det finns alltid två sidor av myntet.
De största fördelarna som jag ser med en hybridgrund är:

• grunden är extremt enkel att förstå och att lägga. Jag skulle säga att enkelheten är dess största fördel. Grunden gör sitt, huset sitt. Grunden bär huset på ett fuktsäkert sätt, inget annat.
• grunden behöver ingen betong vilket ger en billigare och mer miljövänlig grund
• grunden behöver mindre markarbete jämfört med betongplattan (bara marken under balkarna behöver grävas djupt precis som med krypgrunden)
• grundbalkarna som bildar ramen för grunden är mycket lätta att bära jämfört med de på marknaden tyngre balklösningarna. Den är fortfarande rejäl men två privatpersoner lägger enkelt ut en grund om markarbetet bara är gjort ordentligt.
• grunden blir mycket prisvärd utifrån sin funktion inte minst utifrån att man slipper betongen.
• grunden behöver inte ventileras och därmed slipper du ventilerna som uteluftsventilerade krypgrunder har
• grunden slipper till skillnad mot inneluftsventilerade krypgrunder att byggas ihop med husets ventilation vilket är en komplex process som kräver fläktar, supertäta grunder mm.
• grunden blir välisolerad (hur välisolerad beror såklart på mängden isolering)
• grunden är mycket fuktsäker för bärande bjälklag, och det finns hängslen och livrem med fuktspärr och eller radonskydd.
• grundbalkarna i sig tål höga laster. Så länge du har en lastnedräkning kan grunden dimensioneras för enklare hus (enkla villor, attefall mm)
• ingen betong behövs normalt och det sparar på miljön och pengar för byggherren. De isolerade grundbalkarna har dock ett fiberarmerat betongytskikt som tillverkas i fabrik i Sverige. Då betongen inte behövs så slipper man också de moment med betongplattan som betongen medför. Exempel på detta är att betongen måste härda och torka ordentligt. Att man inte kan gjuta betong i minusgrader, att många är rädda för att göra fel eftersom betongplattans gjutning är så oåterkallerlig på nåt sätt mm mm. Många som bor på öar har också svårt med att transportera betongen dit. Där är det perfekt med en grund utan betong.
• grundtypen är framtagen för hus med bärande bjälklag (volymhus). Så där är den mycket intressant. Men jag menar att den även är intressant att bygga som grund för alla de som bygger huset med en vanlig platta på mark och där husen är av det enklare slaget. Där tänker jag mig i första hand hus där lasterna är låga inne i grunden. Exempel skulle kunna vara normal villor utan komplexa laster, attefallshus mfl.
• Du gjuter inte in golvet i betong vilket gör att eventuella vvs arbeten med vatten mm är enklare och billigare att fixa om något skulle hända. Men då är krypgrunden ännu enklare eftersom den har ett kryputrymme vilket är en fördel om man vill komma åt och inspektera rördragningarna utan att ta upp golvet.
• Grunden bygger på klassiska krypgrundsbalkar men där man har fyllt kryputrymmet med isolering. Man får en mycket välisolerad grund och slipper hela stigmat som omger krypgrunden men man bibehåller krypgrundens enkelhet.

Nackdelar med hybridgrunden

Här är de nackdelar jag sett med hybridgrunden.

• Byggbranschen är extremt konservativ och har en inbyggd skepsism mot nya lösningar. Detta gäller inte minst från kontrollansvariga som inte vågar godkänna lösningar de inte har sett tidigare. Nu har denna grundlösning använts ett bra tag av de stora drakarna (NCC, Flexator mfl) men på privatsidan är det en relativt ny produkt som kommer ta tid för KA att lära sig. Detta är i sig bra för konsumenten att processen är trög för det rensar bort oseriösa företag. Men man kan med denna grundtyp förvänta sig ett antal frågor från KA som du behöver känna till svaret på innan. Det kan för den som inte vill ha denna diskussion vara värt att invänta typgodkännandet av denna grund som Tjällden AB påbörjat. Jag är säker på denna grund och kommer därför själv bygga med hybridgrunden under våren 2018 när jag bygger ett till hus på tomten hemma och ser fördelarna så stora att jag kommer ta den dialogen gladeligen med min eventuella KA. Jag är dessutom mycket närbesläktad med Tjällden AB så jag vet att företaget har som policy att backa upp sina kunder. Blir det strul med projektet så backar de upp en, inte minst med referenser. De står för sina konstruktioner och produkter. Men man bör veta med sig att man just nu är med och bryter ny terräng vilket kan göra att det kommer bli endel frågor, inte minst från KA’s.
• Hybridgrunden lämpar sig inte för komplexa hus där man använder betongplattan för att fördela höga laster vid användningen. Exempelvis i stora flerbostadshus såsom bostadsrätter med 4-5 våningar osv. Inte heller konstruktioner som krävs för industrihallar, garage eller liknande där det kan vara viktigt att ta upp stora laster även på betongplattan. I garage kan exempelvis tunga laster komma från att man kör in och ut med tunga bilar vilket kräver en betongplatta. Om man vet vart punktlasterna kommer ner från exempelvis en öppen spis, bärande pelare eller liknande så kan dessa enkelt dimensioneras vid bygget även med hybridgrunden (med balkar inne i grunden eller så gjuter man en förstärkning). Men jag skulle säga att för riktigt komplexa konstruktioner så går denna grundtyp bort. Hit kan man räkna exempelvis sutteränghus, hus med källare osv.
• Hybridgrunden saknar betongen och därmed finns inget betonggolv. Därav gjuter man inte in vattenburen golvvärme vilket gör att man behöver jobba med golvvärmelösningar för bjälklag istället för de husägare som önskar vattenburen golvvärme. Dessa lösningar är lite dyrare.
• Kryputrymmet försvinner. Detta utrymme är en bra felsökningskälla om något går fel nere i grunden. Samtidigt är det mycket enklare att komma åt rör och liknande i hybridgrunden än i betongplattan eftersom man inte gjuter in avloppsrören och övrig vvs i betongplattan. Tänker man dessutom igenom byggprocessen och planlösning mm kan man ha luckor på smarta ställen från vilka man lätt kan komma åt exempelvis rörkopplingar etc inne i grunden.
• Vid bärande bjälklag får huset en högre bygghöjd (med samma takhöjd inomhus). Detta gör hybridgrunden bygger mer i höjden utan att skapa invändig takhöjd. Men det gäller för alla hus där bärande bjälklag vilar på grunden, såsom krypgrund etc.

Enkelt att placera ut fuktspärr

Man kan lägga en fuktspärr eller radonduk överst ovanpå det översta lagret cellplast. Då har man hängslen och livrem. Då skyddar du känsliga delar från fukt utifall man exempelvis skulle ha haft dåligt väder vid monteringen av grunden.

Tänk igenom rördragningarna så det blir lätt att inspektera för läckor

Evolution av fuktsäker teknik som använts sedan 1980 talet

Eftersom hybridgrunden inte har ett kryputrymme får inte fukten ens möjlighet att komma in i grunden och ställa till det. Så man har både skyddet från balken och dessutom isoleringen inne i grunden.

Med fuktspärr överst så blir grunden helt säker.

Är hybridgrunden fuktsäker som betongplatta på mark ersättare

Som jag skriver ovan är hybridgrunden framtagen som en kostnadseffektiv grund för hus med bärande bjälklag.
Dvs huset byggs i princip INTE ihop med grunden utan ställs mer eller mindre bara ut på grunden. Med fuktskydd emellan. Detta är ”säkert” kan jag lova.
Hur är det då med betongplattan. Kan man använda denna grund och bygga i princip med samma konstruktion, dvs med syll (helst stålsyll) ovanpå grunden och ha någon typ av golvskiva direkt ovanpå grunden. Dvs huset byggs på plats (lösvirkeshus och liknande) precis som betongplattan gör.

För att bevisa att hybridgrunden även kan användas här detta så återstår det enligt mig endel utveckling och forskning, typgodkännande mm. Det är inte minst ur ett fuktperspektiv man vill vara bombsäker att tekniken fungerar. Man vill inte heller få ett golv som ekar. Dvs man kan få små luftspalter mellan golvet grunden och har man då ett golv utlagt så kan det knarra osv. Det vill man inte heller.

Fuktperspektivet: Betänk att redan idag används denna teknik i betongplattan. Så länge man har dränerande material under cellplasten råder samma förutsättningar som i betongplattan. Då menar jag att betongen INTE är bra ur fuktsynpunkt. Tvärtom så suger betong fukt. Och om man har en blöt betongplatta på mark (vilket inte är vanligt – har inte fått en enda fråga på det kring isolerade grunder) trots 30 cm isolering under, så hjälper INTE betongen till. Snarare tvärtom. Betongen tillför extremt mycket fukt, vid bygget. Nu har denna del tagits bort så man kan hävda att samma klimat bör råda inne i grunden hos hybridgrunden som för en betongplatta. Men det återstår för typgodkännandeprocessen mm att fastslå och bevisa detta. Eftersom det är enklare hus vi pratar om till en början variefall så skulle jag redan idag kunna rekommendera denna grund för betongplattan. Men var och en får bestämma detta själv såklart. Lägg därtill att grundtypen är relativt ny och det tar tid för byggbranschen att lära känna den.

Ljud: Detta arbetas det på ihop med golvtillverkare. Tills dess lösning finns klar, se till att använda så mycket ljuddämpande material som det går och vars undergolv är rejäla och inte sviktar.

Vem säljer hybridgrunden?

Observera också att jag INTE är objektiv. Denna sida hade inte funnits utan Tjällden AB som hjälper mig extremt mycket med att svara på mina besökares frågor och jag känner dem extremt väl privat. Det har absolut färgat mig och min syn på företaget. Det ska du som besökare känna till och det är något jag vill vara tydlig med. Sidan startades tillsammans med Tjällden cirka 2010 för att svara på övergripande frågor om grunder. Idag är hemsidan störst i Sverige när det gäller hemsidor som fokuserar på marknära byggande, inte minst för att jag dragit till mig ett i princip rikstäckande nät av byggare och allehanda duktiga leverantörer som hjälper mig dagligen. Så konceptet jag tagit fram tillsammans med Tjällden har idag blivit något mycket större.

Läs mer om hur jag samarbetar med företag här.

Frågor och svar om hybridgrunder

Vi får löpande frågor in till oss om hybridgrunder. Här är de frågor som är relevanta för hybridgrunder.

Inlägget Hybridgrunden – en ny grundtyp dök först upp på .

En grund kan se olika ut och för olika förutsättningar passar olika grunder. Ibland lämpar sig en plintgrund. I vissa fall kallar man detta för att ha en pålad grund, men det är egentligen missvisande eftersom en pålad grund är oftast en platta på mark med stöttande pålar på grund av dåligt bärande mark. Plintgrunden lämpar sig extra väl för grunder på berg. Många gillar att plintgrunden inte behöver betong i stora mängder (bara själva plinten). Nu kommer en utmanare – hybridgrunden.

Utmanare till plintgrunden – hybridgrunden – en grund utan betong

• grunden är mycket välisolerad
• grunden är precis som plintgrunden mycket enkel. Den är enkel att förstå och enkel att lägga.
• hybridgrunden behöver ingen betong utöver det betongytskikt som grundbalkarna har. Det är en av de delar som gör att plintgrunden nu utmanas av hybriden.
• markarbetet är marginellt dyrare eller faktiskt till och med jämförbart med plintgrunden. Du behöver nämligen bara gräva djupt i marken under balkarna där lasterna går ner i marken. Då behöver man gå ner till cirka 500 mm som max, medans en plint måste ner till tjälfritt djup vilket varierar över sverige. Annars riskerar man sättningar. Anledningen är att huset värmer marken tillräckligt för att tjälen inte ska få fäste.
• hybridgrundens balkar är lätta då de består av en isolerande kärna. De väger ungefär som en betongplint. Du behöver således inga kranbilar på plats

Konsekvenser av plintgrunden

För plintgrunder så måste isoleringen per definition läggas i bjälklaget. Detta leder till att plintgrunder får en högre bygghöjd över marken (och därmed en högre grund än framförallt platta på mark). Dessutom behöver du ha bra med utrymme under huset så marken inte är för nära bjälklagen/trossbotten (20 cm rekommenderas för bra ventilation).

Om du isolerar bjälklaget dåligt blir dina golv garanterat kallare än om du inte isolerar väl. En betongplatta har 30 cm isolering normalt. Därmed bygger plintgrunden luft (20 cm ) + isolerande bjälklag (30 cm) + eventuella golv reglar minst 50 cm ovan mark medans en betongplatta normalt har cirka 10 cm sockel.

En konsekvens av detta är att trappor som leder en in i huset ofta blir en konsekvens. Dessa är nödvändiga att placera någonstans för att jämna ut dessa höjdskillnader. Många med plintgrunder bygger därför en altan kloss intill för att trolla bort plintgrunden av dels estetiska skäl (inte alltid så snyggt kan vissa tycka – en smaksak) eller för att få ett bättre flöde in och ut ur huset. Då kan man lägga en trappa upp mot altanen för att slippa ha en för stor trappa upp in i huset. Eller två mindre trappor, en för altanen och en för huset.

När lämpar sig plintgrunden

Priser för husgrunder

Här samlar vi information om priser för husgrunder.
Generellt kan man säga att plintgrunden är överlägset prismässigt på berg. Utöver det brukar nackdelarna överväga folk att gå över till andra grundformer. Speciellt grundformen isolerad krypgrundsbalk eller hybridgrunden är tilltalande då markarbetet är ungefär lika stort. Detta då plintarna faktiskt kräver ganska mycket markarbete och de är rätt så många om man inte vill riskera sättningar. Du måste för alla plintarna.

Vad är en plintgrund?

En förklaring är ibland överflödig, så kanske även här. En plintgrund är en grund som består av plintar. Man köper antingen färdiga plintar eller så gjuter man dessa på plats. Plintgrunden bär upp huset i dess bjälklag så det är därför viktigt att man dimensionerar antalet plintar med rätt antal och med rätt avstånd mellan dem för att alla laster ska bäras upp på ett korrekt sätt.

När lämpar sig plint före platta på mark och krypgrunder?

Skälen och omständigheterna till att gjuta en plintgrund kan således vara många. Ett par av dessa är

• man behöver inte hus anpassat för åretrunt boende eftersom huset mest används på annan tid än vintern. Därmed är isoleringskraven inte så stora vilket gör att plintgrunden kvalar in.
• grundläggning på ojämn mark såsom för fritidshus i sluttande terräng eller på berg. En plintgrund är en effektiv lösning om man vill bygga på marker som är svåra att bygga på annars. Platta på mark kan bli mycket kostsamt om man behöver spränga berg. Sprängning i berg är en kostnad i sig men skapar också mycket spill som kan kosta mycket att transportera bort..
• svårigheter att komma till med betongbil (överväg dock en isolerad krypgrund i dessa fall)

Markarbetet för en plintgrund – större än man tror

Markarbetet för en plintgrund kan tyckas enklare än för krypgrunder och platta på mark. Huset står ju på plintarna och kommer inte i kontakt med marken vilket är en stor fördel. Men markarbetet måste ske ner till frostfritt djup eftersom du inte har ett hus ovanpå marken som värmer marken. Det gör att du behöver gräva betydligt djupare än för en betongplatta i normalfallet. Har man då stora hus behövs många plintar vilket gör att markarbetet blir så stort att det ofta inte längre är lönt det ur ett kostnadsperspektiv.

Markarbetet går ut på att gräva ner till frostfritt djup, sedan fylla upp med makadam eller annat dränerande material.
Man använder dränerande material eftersom detta släpper igenom dagvatten och därigenom minskar risken för tjäle. För dränering gäller samma principer som platta på mark – se här.

Isolera bjälklaget

Det är absolut möjligt att isolera bjälklaget men många slarvar med det och då får man kallare hus. Det finns också allt starkare byggnormer i Sverige som gör att dåligt isolerade bjälklag snart inte kommer godkännas vid nybyggnation. Du kan isolera bjälklaget med exempelvis cellplast.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett isoleringsperspektiv.

Håll marken torr under huset och förhindra dagvatten

För en plintgrund är det viktigt att undvika stående vatten och fuktig mark under huset. Därför bör du vidta åtgärder för att dagvattnet tar sig in under huset. Följande bör göras för att förhindra detta

• utför markarbetet på så sätt så att plintgrunden anläggs på mark som ligger högre än den övriga tomten. Det betyder att tomten och huset ska schaktas så att det skapas ett fall bort från huset.
• dagvattensystemet ska dimensioneras så att detta problem motverkas och i detta ingår också att se till att vattnet från huset och taken framförallt förs bort från huset på ett effektivt sätt. Läs mer om att hantera dagvatten här.
• Markytan under huset kan behöva särskild dränering.

Stödplattor ökar anläggningsytan

Genom att lägga ner stödplattor längst ner i plintgropen så ökas anläggningsytan mot marken. Det gör att risken för sättningar i huset minskar. Lasterna fördelas på en större yta och därmed behöver marken inte samma bärighet allt annat lika.

Gjuta stödplattor eller köp färdiga stödplattor

Detta med att gjuta själv eller köpa färdiga betongprodukter är lite tycke och smak. Har du en grundbyggare som är van att gjuta husgrunder så gjuter de stödplattorna och plintarna själva i ett nafs. Annars finns det bra produkter som är färdiggjutna och passar utmärkt som stödplattor för plintarna. Det viktiga är att stödplattan är väl förankrad i marken. Därför är makadam ett bra material för bärlagret eftersom det är sprängsten. Sprängsten har vassa ojämna kanter och det gör att materialet låser sig självt när det packas. Så ju mer du packar materialet desto stabilare blir det.

Papprör att gjuta i

När du ska gjuta plintarna är det viktigt att höjden på plintarna blir exakt. Annars riskerar huset att vila på bara ett par plintar vilket gör att huset får onaturliga påfrestningar in i huskroppen via bjälklaget. För att försäkra sig mot detta så bör man följa dessa råd:

• montera rören först. Se till att rören är för långa vid monteringen, dvs att du har god marginal så att rören inte blir för korta. De behöver således kapas.
• sedan mäter du med laser och markerar på rören vart de ska kapas.
• kapa rören vid markeringen
• fyll rören med betong (armerad förståss).
• finjustera med förankringsjärn (se nedan)

Vilken dimension du ska välja på papprören kan du läsa om här.

Finjustera med förankringsjärnen

Ner i betongen fäster man sedan ett förankringsjärn som bjälklaget ska vila på. Här gäller det att få järnen exakt i våg och det finns således en chans att rätta till fel gjorda tidigare genom att finlira upp och ner med järnen så att bjälklaget som håller upp huset (eller altanen). Förankringsjärnen kan se olika ut beroende på vad plintarna ska bära upp. Ska man bära upp limträbalkar som man vet har en viss dimension kan man ha förankringsjärn specifikt anpassade för dem.

Det är också en fördel att gjuta plintarna i rör jämfört med att använda färdiga plintar för då kan plintarna gjutas utan höjdjustering och sedan sågas jämna, gärna med laserverktyg för att mäta exakta höjden. Då blir det lättare att få förankringsjärnen i våg också.

Här finns frågor och svar om att få plintgrunden i våg.

Armera plintarna

Här har vi samlat frågor från besökare som är relevanta för plintgrundens armering.

Gjuta plintar på berg – förankra med rostfri armering

När du gjuter plintar på berg behöver du förankra armeringen i berget. Denna armering behöver vara rostfri.

Gömma plintarna genom att skapa en sockel

En grundsockel kan sättas på sidorna som vätter ut mot exempelvis områden som ger insyn. Samtidigt ger det djur skydd, dvs råttor och liknande kan hålla till där utan att synas vilket gör att de tenderar att skapa större problem.

Om du tycker att en sida av huset ser oestetiskt ut för att man ser att huset står på plintar så kan man använda olika typer av element som ger huset en grundsockel. Ett normalt isolerelement (även om huset inte får en isolerad krypgrund kan dessa ge en bra känsla) kan vara ett alternativ. Meningen är enbart att ge huset en sockel, inte att skapa en isolerad krypgrund. Det kan exempelvis vara så att man har två sidor av ett fritidshus som täcks in av en altan och därmed syns inte plintarna om man inte kryper längs marken. De andra två sidorna är öppna och syns. Då kan dessa plintar ge huset ett naket intryck något man således lätt rättar till med exempelvis ett isolerelement. Ventilationen under huset är fortfarande helt fri eftersom luften tar sig in via altanens underutrymme.

Här har du frågor och svar röra

Gjuta plintar på mark vs färdiga betongplintar

Givetvis ska man överväga att köpa färdiga betongplintar. Dessa lämpar sig för mark som är helt plant och därmed gör att man inte behöver plintar i olika höjd. Dessa kan väga enormt mycket och ibland är det faktiskt enklare att frakta cementsäckar och stödplattor (som också kan gjutas på plats) och sedan gjuta plintarna själv.

Plintgrunden och hur man hanterar punktlaster

Punktlaster hanteras enklast genom att ha fler plintar. Ju fler plintar desto dyrare blir projektet. Här bör man ta hjälp av en konstruktör som hjälper till och dimensionerar plintarnas position utifrån lastplanen.

Gjuta plintar för altan

Principen för att gjuta plintar för en altan är exakt samma som för att gjuta plintgrunder. Skillnaden är att altaner inte har samma punktlaster som ett hus kan ha. Fler och fler väljer dock att ha exempelvis en pool eller en badtunna på altandäcket och därmed uppstår en punktlast som man behöver dimensionera plintarna för. En kubikmeter vatten i en pool väger ett ton så det är definitivt laster man inte kan bortse ifrån. Så tänk igenom altanens funktion så att du dimensionerar plintarna och deras placering rätt. Kostnaden och funktionen av plintarna beror av att man tänker igenom hur altanen används. Ju fler plintar desto mer jobb och desto mer material behövs givetvis.

Frågor och svar om plintgrunden

Vi får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för betongplattor.

Inlägget Gjuta plintar – för grund på berg eller på slät mark dök först upp på .

När man ska ta sig an ett tillbyggnadsprojekt så är det viktigt att man anpassar sig till husets karaktär och förutsättningar. Komplexiteten i tillbyggnadsprojektet beror väldigt mycket på vilken husgrund man vill ha på utbyggnaden samt vilken husgrundstyp som ditt hus har idag. Eftersom torpargrunden ofta har en lite högre sockel kan det vara bra om man väljer en lösning som gör det enkelt att möta denna grundsockel.

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 1 av 3 - Välj typ av byggnad

Villa

Industrihall

Garage

Uterum

Tillbyggnad

Attefallshus

Pool

Växthus

Övrigt

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 2 av 3 - Välj det län/ort som passar dig bäst

Välj Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Gävleborg Göteborg tätort Halland Härjedalen Jämtland Kalmar Kronoberg Lappland Malmö tätort Närke Norrbotten Skåne Småland Stockholm tätort Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Ångermanland Öland Östergötland

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 3 av 3 - Välj entreprenadsform

Helentreprenad

Delentreprenad

Gör det enkla själv

Gör allt själv

Fortsätt Tillbaka

Välja gjuten betongplatta till hus med torpargrund

Detta är en artikel för tillbyggnader. Om du däremot vill gjuta en platta i en befintlig torpargrund – se här.

Tillvägagångssätt gjuta ihop krypgrund med ny betongplatta

Läs mer om att bygga till hus med höga grundsocklar här.

Fristående grund viktigt

Det är jätteviktigt att din grund för tillbyggnaden ligger helt fristående för ditt hus. Därmed ska tillbyggnadens betongplatta INTE hänga på något sätt på det befintliga huset. Det är bättre att dessa får leva olika liv. Rör de sig lite så skapar dessa små rörelser INTE beslastningar på det befintliga huset och vice versa.

Tillvägagångssätt gjuta ihop krypgrund med ny betongplatta

Se här en artikel steg för steg hur du lägger din betongplattas. Artikeln gäller även en tillbyggnad. Den stora skillnaden blir givetvis den yta av husgrunden på den nya husgrunden som möter det befintliga huset.

Hur får man golven i rätt höjd i förhållande till varandra i tillbyggnad och befintligt hus

Ifall man gjuter en platta på mark i samma nivå som krypgrunden får man tänka på att man får ett invändigt trappsteg som blir lika högt som höjden på bjälklaget. Vill man däremot ha golvet helt i samma nivå så får man gjuta betongen mot träbjälklaget. Då bör man tänka på att skydda träet med hjälp av en stående cellplastskiva eller liknande.

Du behöver oftast inte kantelement mot befintliga huset

Rörelsefog mellan huset och tillbyggnaden

I övergången mellan det befintliga huset och den nya plattan så sätter man en rörelsefog mellan grunderna så att man inte gjuter ihop dem helt. En rörelsefog kan vara en remsa med cellplast som står på högkant eller en plastfolie mellan befintlig grund och ny platta. Är torpargrunden oisolerad är en cellplastremsa att föredra. Tänk på att fasa av cellplasten lite i ovankant så den inte sticker upp i plattan.

Frågor och svar om tillbyggnader med betongplatta till befintligt hus med torpargrund eller krypgrund

Här samlar vi frågor och svar om tillbyggnader med med betongplatta till befintligt hus med torpargrund eller krypgrund.

Inlägget Gjuta platta på mark tillbyggnad mot befintligt hus med torpargrund dök först upp på .

Denna artikel behandlar hur du ska tänka när du vill välja husgrund till växthus för att få en stabil grund. Vilken grund vill ha beror på användning, sockelval och budget. Det som är speciellt med grunden till ditt växthus är den höga sockeln. Och valet mellan att göra växthuset mer uterumsinspirerat med en betongplatta eller att ha ett jordgolv för att möjliggöra odling inne i växthuset. Vi går igenom båda fallen.

Vilket typ av växthus ska du bygga? Uterumsinspirerat med betongplatta eller med ett jordgolv

Om växthuset däremot mer är en odlingsyta och du vill kunna komma åt marken för odling inne i växthuset så kan jordgolv vara att föredrag.

En vanlig sockelhöjd som själva växthuset monteras på 40 cm (sett till betongplattan eller jordgolvet). Balkarna i sig är 50 cm höga.

Grund för växthus orangeri för att användas som ett uterumsinspirerat växthus

Denna grund har tillkommit på senare tid och bygger på en liknande balklösning med isolerade lättflyttade grundbalkar (om cirka en meter långa) men där man kan lägga en betongplatta ovanpå cellplasten. Fördelen är att du får en grundbalk som ger dig en sockel som sticker upp ovanför golvet, även kallad förhöjd sockel.

Du kan då välja att antingen ha ett betonggolv eller bara lägga ut ett enklare golv ovanpå den stabila cellplasten. Du tar då bara bort det översta lagret cellplast om 10 cm och gjuter en platta. Samma konstruktion.

Eftersom du inte har några stora laster i ett växthus behövs i princip inget betonggolv. Cellplast, med rätt golv ovanpå, är förvånansvärt starkt. Speciellt med ett golv som fördelar lasterna brett. Ska du därmed ha öppen spis eller riktigt tunga krukor och liknande är absolut betongplattan att föredra. Kolla med grundleverantörens konstruktör kring vilka laster du kommer ha så kan ni komma fram till en bra lösning.

Här är frågor och svar rörande växthus och isolering.

Grund för växthus med jordgolv

Fördelen med denna lösning är att du kan

• få önskad höjd på sockeln då de både kan staplas på höjden för extra hög sockel och även kan användas under mark för att få lägre sockel.
• få en isolerad grundbalk/sockel
• få en mycket stabil grundbalk som klarar stora laster
• spara pengar jämfört med att mura då dessa grundbalkar snabbt och enkelt kan ställas ut på makadamen
• bära elementen med två personer för hand. Du behöver således inte en dyr kranbil för att flytta omkring balkelementen

Markarbetet för att anlägga växthus skiljer sig mellan lösningarna

Markarbetet skiljer sig åt mellan de två olika lösningarna ovan.

• Betongplatta. Du behöver förbereda marken för hela grunden. Läs mer om markarbetet för en grund här.
• Jordgolv. Du behöver bara förbereda marken under grundens balkar. Men många passar på och förbereder så jordgolvet också blir fint och slätt så därmed kan de båda grundtyperna jämföras. Men en betongplatta har vid 20 cm isolering ett grundläggningsdjup på 400 mm ungefär. Det behövs inte inne i växthuset.

Växthusets användningsområde och krav styr val av grund

Idag används växthus inte bara för att odla i, många använder växthus även som en plats att umgås och koppla av i, som en plats för njutning. Det går absolut att använda den för båda ändamålen samtidigt då ett grönt och frodigt växthus har många positiva effekter på vårt fysiska och psykiska välmående. Att bygga ett café eller fikaplats bland blommor och växter kan verkligen rekommenderas!

Beroende på hur du vill använda växthuset påverkar det förstås en massa olika saker.

• Vilken storlek och form på växthuset som du behöver
• Vilken temperatur växthuset ska hålla
• Om du ska isolera och vad du kan tjäna på det

Växthus på grundsbalk är nästan alltid UTAN bjälklag

Du använder således en grundbalk bara för att bära upp huset och sedan låter du exempelvis makadam eller annat dränerande material utgöra golvet. Eller använder en betongplatta Eller så lägger du en stengång eller liknande inne i växthuset. Många är ju inte ute efter att ha ett riktigt golv. Vi har många av våra besökare som gjort så.

Du ställer växthuset på grundbalken med en syll (helst stålsyll) emellan. Markarbetet går till så att du gräver en grävskopa bred och ett djup som går till frostfritt djup precis som för krypgrundsgrundläggningen.

Många väljer att mura upp denna grundmur med leca vilket också är möjligt. Men detta murarbete kostar också pengar. Där kan du spara pengar om du köper färdiga isolerade element som är enkla att ställa upp.

Här hittar du företag som säljer dessa grundbalkselement.

Frågor och svar relaterat till växthusgrund utan bjälklag
Vi får in frågor rörande att välja grund till växthus utan bjälklag. Dessa finner du här.

Växthus på grundbalk MED bjälklag (krypgrund)

Som vi tidigare berättat här, så är krypgrunden i första hand avsedd för hus där man vill ha ett golvbjälklag ner mot grunden. Därför lämpar sig denna grundtyp extra bra när det kommer till prefabricerade hus. Men vi har också märkt ett ökat behov av grundläggning på tomter där en betongbil kan ha svårigheter att nå fram. Då behövs ett golvbjälklag med en bärande kantram som bär mellan balkarna. Det du får är alltså ett kryputrymme under huset.

Tillvägagångssättet för markarbetet är ungefär som det för att gjuta platta på mark. Skillnaden ligger i

• att du bara behöver gräva för grunden på en bredd som motsvarar en grävskopa. Därför blir markarbetet billigare för krypgrunder. Med en betongplatta behöver du gräva ner till frostfritt djup under HELA plattan.
• att du på det dränerande materialet (makadam) placerar ut grundelementen som alltså kan vara gjutna i ett stycke där cellplast gjuts in i fiberarmerad betong, istället för att platsgjuta. Använd helst isolerade element och uteluftsventilerad krypgrund med en inspektionslucka för att slippa eventuella problem med fukt som annars är vanligt.

Du kan välja höjden på grundsockeln mer flexibelt än för betongplattan.

Växthus på gjuten betongplatta

Det är förhållandevis enkelt att gjuta platta till växthus. Fördelen med en platta är flera, men de största är att du får ett bra undergolv och att du kan ha vattenburen golvvärme.

Läs mer här om att gjuta platta till ditt växthus.

Vad kostar en växthusgrund

Vad en växthusgrund kostar beror på vart du köper materialet och om du kommer lägga grunden själv. När det handlar om att gjuta platta på mark är det något du ganska enkelt kan göra på egen hand. När du gör det själv drar det förstås ner priset på grunden och arbetet. Följ länken för att läsa mer om material och pris för husgrunder.

Behöver du dränera en växthusgrund

Man kan säga som så att dräneringsrören aldrig skadar. Man behöver också fundera vilket värde dräneringen tillför.
Dränerande material under grundmuren behövs alltid för att undvika tjäle. Då är det bra om dräneringsrören ligger nära schaktbotten i dräneringsbädden och för bort det vatten som kommer som nederbörd framförallt. Det säkrar växthuset och dess grund från att skadas av tjäle.
Frågor och svar om dränering av växthus
Här samlar jag frågor och svar om just dränering av växthus.

Isolera runt eller under växthuset

Till att börja med – isolering kostar lite grann men skadar sällan.
Du kan behöva isolera runt eller under grunden på växthuset beroende på vad du vill göra med växthuset.

Isolera runt växthuset
Jag hade ALLTID haft bra isolerande kantbalk. Då kan det vara ett alternativ att använda krypgrundsblocken ovan.
Dessa kantbalkar är relativt kostnadseffektiva och har både bra hållfasthet och kan användas som grundsockel (ersätta murad sockel), nergrävd eller delvis (eller helt) ovan mark. De är enkla att ställa ut och behöver knappt någon murning alls. Du behöver nästan ingen betong alls och därmed kan du till och med utföra grundläggningen på en ö eller annat ställe dit det är svårt att frakta ”färsk betong i betongbil”. Du kan gjuta det lilla som behövs på plats.

Isolera under växthuset
Om du vill hålla en relativt god temperatur inne i växthuset rekommenderar jag att du isolerar under växthuset av flera skäl.

• Isolering stoppar markfukten från att tränga in i växthuset.
• Isolering håller värmen från att ta vägen genom marken
• Rätt cellplastisolering kan vara ett bra underlag för ex. plattor som man kan ha i växthuset. Sk flytande golv

Vill du ha en grusad yta inne växthuset talar det emot att isolera under.
Om du vill isolera under växthuset talar lite för att använda en betongplatta istället.

Växthus direkt på marken

Det man alltid bör göra när man ska bygga sitt växthus direkt på mark så är det viktigt att man tänker på underarbetet. En vanlig och lämplig grund för ditt växthus är krypgrundsbalken. Den gör att du kan bygga växthuset direkt på balkarna. Om dessa står bra på marken blir växthuset framtidssäkrat.

Frågor om att välja grund för växthus

Vi får in frågor rörande att välja grund till växthus. Dessa finner du här.

Andra frågor och svar om växthus och grunder

Vi får löpande frågor in till oss om grunder för växthus. Här är de frågor som är relevanta.

Inlägget Bygga och välja grund till växthus och orangerier dök först upp på .

Källargrunden är en normal platta på mark, men med några specifika skillnader. Grunden behöver ha en nedsänkt infasning i grunden så att väggarna har en naturlig kant som hjälper väggarna att ta upp marktrycket. Vi kommer även med andra tips som säkrar marktrycket redan vid ritbordet.

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 1 av 3 - Välj typ av byggnad

Villa

Industrihall

Garage

Uterum

Tillbyggnad

Attefallshus

Pool

Växthus

Övrigt

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 2 av 3 - Välj det län/ort som passar dig bäst

Välj Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Gävleborg Göteborg tätort Halland Härjedalen Jämtland Kalmar Kronoberg Lappland Malmö tätort Närke Norrbotten Skåne Småland Stockholm tätort Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Ångermanland Öland Östergötland

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 3 av 3 - Välj entreprenadsform

Helentreprenad

Delentreprenad

Gör det enkla själv

Gör allt själv

Fortsätt Tillbaka

Översikt av denna artikel

Här har jag försökt ge dig en överblick av vad denna artikel handlar om.

• konstruktör ofta nödvändigt
• källare och sutteräng många likheter
• specialkonstruktion för källarplattan för att klara marktrycket
• fler tips för att klara marktrycket
• markarbetet betydligt större
• källargrund vid tillbyggnader
• dränera väl
• skydda golvet mot fukt vid golvvärme
• missa inte det roliga -att inspireras för din källare

Kontakta en konstruktör

När det kommer till att bygga hus med källare är det bra att börja diskutera med en konstruktör. Speciellt om ditt hus är extra krångligt konstruktionsmässigt. Bärande bjälklag av betong som skapar höga laster. Väldigt komplexa partier av övergångar, terasseringar mm mm adderar på behovet av en konstruktör, gärna tidigt. Och gärna en som har koll på grundläggning. För det är grunden som tar upp lasterna.
Vill du komma i kontakt med en så är du välkommen att göra det här.

Källargrund – optimerad för att klara marktrycket

Fler tips för att klara marktrycket

Ett annat tips för att stötta upp väggen för att klara marktrycket är att konstruera källaren så att man får en vägg mot ytterväggarna som gör att källarväggarna inte kan pressas inåt. Man kan säga att man tar upp lasterna (precis som man tar upp lasterna med grunden för laster ovanifrån) in i dessa innerväggar.

Källargrund vid tillbyggnader

Lär mer om det här.

Markarbetet betydligt större

Markarbetet för att gräva en grund för en källare är av naturliga skäl betydligt mer omfattande än att gräva för en normal platta på mark. Detta är naturligt. Det man dock inte kanske tänker på är alla de överraskningar man stöter på när man väl börjar gräva. Det kan vara alltifrån berg intill väggen som man inte trott var så farligt eller andra överraskningar.

Dränera källaren väl

En mycket viktig del i att få en fungerande källare

Skydda golvet mot fukt

Många vänder sig till mig och vill renovera sin källare för att de vill inreda den.
Då blir det ofta fråga om att ha

Skillnader i kostnader mellan källargrund och betongplatta

Det finns olika delar av projektet med att bygga en källare som kan vara bra att reda ut.

• Som vi behandlat ovan är den största skillnaden mellan en vanlig betongplatta och betongplattan för en källare en ”nergjutning” i betongplattan för att väggen ska ha ”motspjärn” mot marktrycket på ett bra sätt. Detta är dock ingen stor fördyrande omständighet.
• Markarbetet är mycket mer omfattande för en källare. Du behöver gräva ner betydligt djupare för en källare jämfört med en betongplatta. Du bör genomföra denna kalkylator för att se skillnaden i markarbetet.
• Väggsystemet kostar också pengar. Du kan använda thermomur eller liknande. Arbetet med att bygga dessa murar är givetvis också en kostnad.
• Bjälklagsystemet fördyrar källaren jämfört med plattan. Särskilt om du har ett betongbjälklag.
• En källare ska dräneras vilket adderar till kostnaden.

Viktigt att tänka på om du funderar på att bygga källargrunden

Det finns frågor du bör ställa dig när du ska bygga källargrunden.

• Finns det högt grundvatten i området? Om så är fallet kan du få stora problem med fukt i din källare även om du dränerar väl. Då kan du behöva gjuta källaren med vattentät betong och projektet blir mycket dyrare.
• Finns det berg i anslutning till huset. Berg, vatten och källare är knepigt. Speciellt om du har svårighet att spränga.
• Är huset i en sluttning (sutteräng) med lutningen som går ner mot huset. Om ja – lägg stor tid på att få vattnet att gå runt huset med en dräneringslösning. Så att så lite av vattnet som möjligt leds in mot huset. Källaren som ju är under mark är extra ansatta jämfört med en betongplatta ur detta hänseende.

Inspiration för källarprojektet

Denna hemsida är mer inriktat på grundkonstruktion, yäsp säger många av mina besökare. ÄVen om det inte är min styrka kunde jag inte låta blir att försöka ge lite inspiration kring vad källaren kan användas till.

Läs mer om att inspireras för källarprojektet här.

Fler frågor och svar om att bygga grund till källare

Här har vi samlat frågor och svar kring att bygga källare.

Inlägget Källargrund – specialgrund för källare som är optimerad för att klara marktrycket dök först upp på .

Att gjuta en betongplatta är den klart vanligaste grundläggningsformen för isolerade konstruktioner. Det som gör betongplattan så populär är möjligheten till att isolera grunden ordentligt och att grunden fuktsäker. Du får dessutom en konstruktion som minskar riskerna för sättningar betydligt eftersom anläggningsytan mot marken är så stor. Betongplattan består i grova drag av kantelement, cellplastisolering, armering, golvvärme samt betong. Priset varierar mellan 1500 kr per kvm till mer än 4000 kr/kvm. Missa inte vår kalkylator nedan där du kan göra dels en översiktskalkyl (pris per kvm) men också anpassa din kalkyl efter dina förutsättningar. Precis som med allt annan kostar kvalitet lite mer, i allt från kantelement som inte buktar sig till att använda duktiga grundbyggare.

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 1 av 3 - Välj typ av byggnad

Villa

Industrihall

Garage

Uterum

Tillbyggnad

Attefallshus

Pool

Växthus

Övrigt

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 2 av 3 - Välj det län/ort som passar dig bäst

Välj Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Gävleborg Göteborg tätort Halland Härjedalen Jämtland Kalmar Kronoberg Lappland Malmö tätort Närke Norrbotten Skåne Småland Stockholm tätort Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Ångermanland Öland Östergötland

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 3 av 3 - Välj entreprenadsform

Helentreprenad

Delentreprenad

Gör det enkla själv

Gör allt själv

Fortsätt Tillbaka

Källa till artikeln

Mycket av innehållet i denna artikel har hämtats från Tjällden AB. Vi tackar för informationen.

Betongplattan innehåller betong – alternativ utan betong finns

Det har kommit bra alternativ på senare tid som har en liknande konstruktion men där man slipper betongen. Här har du information om denna nya grunden, den kallas även för hybridgrunden.
Denna grundtyp är speciellt framtagna för hus som byggs med bärande bjälklag men för lösvirkeshus kan det vara aktuellt att tänka om och använda en hybridgrund istället.
Men då grunden är ny är det viktigt att veta att ex. kvalitetsansvariga knappt känner till den. Det leder ofta till strul längre fram i byggprocessen. Men grunden bygger på 40 år beprövad teknik så den fungerar. Men för den som vill ha en enkel resa genom bygglovet kan man vänta tills leverantören fått igenom sitt typgodkännande av grunden.

Betongplatta för olika byggnadstyper – fördjupande artiklar

Denna artikel gäller mer eller mindre för alla nedanstående projekt så kolla igenom denna först. Sedan kan klicka dig vidare till den artikel nedan som specifikt handlar om ditt projekt/byggnadstyp. Denna artikel är skriven utifrån en normal villaplatta.

• Artikel om Garagegrund – garageplatta
• Artikel om Attefallsgrund – attefallsplatta
• Artikel om Tillbyggnadsgrund – betongplatta för tillbyggnad
• Artikel om Uterumsgrund – uterumsplatta
• Artikel om Växthusgrund – växthusplatta
• Artikel om Industrigrund- industriplatta
• Artikel om Stall – betongplatta för stall

Bryt ner grundläggningsprojektet i hanterbara delar och spara pengar

Husgrunder läggs bäst av två personer eller fler. Vår erfarenhet är dock att är man fler än två så kan det bli dyrt då minst en person har lite att göra under stora delar av tiden. Men duktiga grundbyggare kan gott ha fler än två om de är specialiserade på gjutning osv. Så nedanstående siffror ska ses som riktmärken för två personer i kalendertid. För att ta reda på den mantid som behövs så får du räkna på det dubbla om man är två personer. Vi har skrivit artikeln för att du som privatperson ska kunna minska kostnaderna genom att du utgör denna andra person, alt tar in en kompis så att ni gör det tillsammans.

Gjuta betongplatta steg för steg – använd länkarna

Förberedelser för gjutning av betongplattan

• Snabb film om betongplatta
• Konstruktion av betongplatta – grundritningar
• Bygglov och myndighetskontakter
• Grundundersökning
• Avtal
• Ta fram en tidplan
• Ta in offerter på byggmaterial
• Ta in offerter på mark- och grundarbetet
• Undvik vanligaste källorna till konflikter
• Fundera igenom tomtens och grundens risker och känsliga punkter
• Vilken höjd vill du ha på betongplattan – synlig grundsockel
• Lägg upp strategi för dränering, vatten och avlopp
• Lägg upp strategi för hur du ska värma upp ditt hus
• Förbered byggplatsen

Projektet

• Utsättning av husgrund
• Markarbete och schaktning
• Eventuell användning av markduk – fiberduk
• Dränerande material
• Avlopp och enskilt avlopp
• Dränering
• Dagvattensystem
• Radonsäkra din husgrund
• Utplacering av grundelement
• Tjälisolering och grundläggningsdjup
• Grundisolering med cellplast
• Utplacering av distanser för armering
• Applicera eventuell köldbryggebrytare
• Vattenburen golvvärme
• Armering med armeringsjärn och armeringsnät
• Återfyllnad för att stabilera kantelementen
• Kantbalken
• Gjuta betongplattan
• Efter gjutningen av betongplattan
• Provtrycka golvvärmesystemet
• Använd stålsyllar med syllskydd
• Bygga på betongplattan

Betongplatta på mark konstruktion – 2 minuters film

När du ska grundlägga en platta på mark så kännetecknas detta projekt av att marken måste vara jämn och fin. Därför lämpar sig denna husgrundstyp där du har mark där du inte behöver spränga allt för mycket.

Förberedelser för gjutning av betongplattan

Konstruktion av betongplatta – grundritningar

Lasterna kan delas upp i olika delar

• Linjelaster längsmed kantbalken. Dessa anges som kN/m. En typisk linjelast för en normal villa är 20 kN/m. Observera att detta är ytterst individuellt per hus och kan bero på många parametrar såsom om huset är enplanshus, en och en halvplans hus eller vilken fasad man valt. En annan avgörande faktor för hur tunga lasterna blir är om man väljer betong eller träbjälklag för övervåningen.
• Punktlaster inne i betongplattan. Dessa anges i kN/kvm. Punktlasterna uppstår normalt om man har öppna planlösningar med pelare eller liknande som ska vara bärande.
• Linjelaster inne i betongplattan. Dessa anges i kN/m och kan även de för en enplansvilla med träbjälklag uppgå till 20 kN/m.

Fler frågor och svar om ritningar och platta på mark
Det finns en klar trend kring detta där jag får frågor från besökare som rör just detta. Mitt intryck är att det har ändrats byggregler som gör att kommuner och KA (konstruktionsansvariga) ligger på betydligt tidigare på de som ska bygga hus att de har lastberäkningar mm.

Bygglov och myndighetskontakter

Vilka avtal reglerar en grundläggning

• vilken fastighet som berörs
• vad ingår i priset
• vad kostar det om eventuella tillägg behöver göras (s.k ätor)
• avgränsningar som inte ingår såsom grundundersökningar, utsättningar från tredje part mm mm
• byggstart senast
• färdigsställande datum
• finns viten kopplat till eventuella försäkringar
• försäkringar som gäller (byggfelsförsäkringar)
• vem som är kontrollansvarig och vem ska besikta huset
• hur sker betalningen

Ladda hem ABS09 här.

Frågor och svar om avtal för bygget

Här har vi samlat de frågor vi fått historiskt inom avtal.

Grundundersökning – även kallad markundersökning eller geoteknisk undersökning

Frågor och svar relaterat till grundundersökning

Här har vi samlat de frågor vi fått historiskt inom grundundersökningar.

Frågor och svar relaterat till kompensationsgrundläggning

Här har vi samlat de frågor vi fått historiskt inom kompensationsgrundläggning.

Ta fram en tidplan

När du ska gjuta din betongplatta så är det avgörande att timingen i momenten är bra. Det är därför avgörande att spalta upp alla momenten, hur lång tid de tar, vem som är ansvarig och vad varje steg kostar.

Dessutom behöver du beakta följande.

• Det är inte att rekommendera att gjuta betongplatta i minusgrader. Den största anledningen till det är att betong riskerar att frysa sönder när det är minusgrader. Men det är inte enda anledningen. Om tjäle tillåts gripa tag i marken innan man hunnit lägga ut grundisoleringen så kan man få sättningar när tjälen släpper.
• Tidplanen blir bra underlag vid upphandlingen av både materialet och grundläggningstjänsten. Om du har gjort en bra tidplan så får du igen det genom hela byggprojektet.

Ta in offerter på byggmaterial

Ta in offerter på mark- och grundarbetet

Kontraktera rätt entreprenörer och bestäm dig för om du vill ha en leverantör som tar helhetsansvar eller om du vill spara pengar genom att göra mer själv. Se under respektive moment vad vi rekommenderar dig att ta hjälp med. Det finns också tjänster där man kan få hjälp med att ta in offerter från flera olika leverantörer samtidigt. Det är tycke och smak som får styra. Vi anser att det är skönt att jobba direkt mot entreprenörerna utan mellanhänder men det är upp till var och en.

Vi har lång erfarenhet av många grundbyggare så tveka inte att kontakta oss om du vill ha tips på grundbyggare.

Frågor och svar om priser på arbete och grundmaterial
Vi får in frågor om pris på grunder, både på material och grundarbetet. Här har vi sammanställt dessa frågor.

Undvik vanligaste källorna till konflikter

Fundera igenom tomtens och grundens risker och känsliga punkter

Ett hus blir aldrig bättre än sin svagaste punkt.

Här är två vanliga problem vi får frågor om.

• Gjuta betongplatta nära bergvärme
• Risker med grundläggning på berg

Att borra helt nya bergvärmerör med 200 meter rör etc kostar cirka 60 000 kr.

Risker med grundläggning på berg
Har du exempelvis en bergig tomt kan det vara bra och väl investerad tid att fundera igenom hur berget påverkar hur du anlägger grunden. Det är inte minst sprängning som alltid kan innebära risker för närliggande fastigheter och liknande. Men även konstruktionsmässiga aspekter.
Läs mer om grundläggningsrisker för berg här.

Lägg upp strategi för dränering, vatten och avlopp

Det är stor skillnad mellan dränering, dagvatten och avlopp. Anledningen att man klumpar ihop dem är att framförallt dagvatten och avlopp brukar ha en kommunal lösning. För fritidshus finns ofta inte dessa alternativ varvid det ofta uppstår ett problem med hur framförallt avloppslösningen ska se ut.

Undersök bästa avlopps och dräneringsstrategin. Hur ska regnvatten, infiltrationsvatten, grundvatten och det kapillärt stigande vattnet tas om hand. Vad tillåter kommunen? Kan konstruktionen och totalkostnaden minskas genom att exempelvis använda en eller flera stenkistor. Allt detta behandlas här på husgrunder.com. Läs vidare om avlopp och dränering nedan.

Vilken höjd vill du ha på betongplattan – synlig grundsockel

Men jag rekommenderar att man har minst 10 cm hög grundsockel så fasaden kommer upp en bit från marken. Det spelar naturligtvis in vilken typ av fasad man har också.

Om man dessutom ska utföra en grundläggning av en tillbyggnad spelar det befintliga husets grundsockel in. Dvs för att tillbyggnadens grundsockel ska hamna i nivå med det befintliga husets sockel så behöver grundens sockel vara av en viss höjd. Detta är relativt komplext och min rekommendation är att man tar denna diskussion med grundleverantören.

Det finns också olika höjder på kantelementen av just detta skälet. De vanligaste kantelementen är 300 mm höga (200 mm isolering) samt 400 mm höga kantelement. Men ända upp till 600 mm är vanliga.

Så att planera in önskad sockelhöjd är en viktig förberedelse inför grundläggningen.

Strategi för uppvärmning

Tänk igenom hur din uppvärmning ska gå till. Troligen ska du ha vattenburen golvvärme om du ska gjuta platta. Men hur ska denna betongplatta värmas upp. Se information här om olika värmesystem.

Förbered byggplatsen

Förbered för maskinerna
Hur ska maskinerna komma åt tomten och samtidigt åstadkomma minimal skada.

Förbered för schaktmassor
Samma gäller för schaktmassorna. Schaktmassor kan kosta pengar att göra sig av med. En klassiker är att kolla om det finns något större bygge på gång nära dig. Snacka med byggarna där och se om de eventuellt behöver schaktmassor. Då kan du slippa betala för att bli av med schaktmassorna.

Förbered el och vatten
För de maskiner som ska gjuta plattan kan det behövas trefas el och speciella ampere krav. Det är alltid bra att ha tillgång till vatten för ett projekt där man kan behöva gjuta mindre mängder betong som komplement till att man gjuter betong med en betongbil. Du kan behöva göra rent verktyg osv. Dessutom behöver du förbereda markarbetet för kulvertar och liknande som ska skydda el och eventuellt fjärrvärmeledningar.

Förbered byggplatsen för betongbilen
Kolla med företaget som levererar din betong hur lång deras betongränna på lastbilen eller betongbilen är.

Projektet för gjutning av betongplattan

Utsättning av husgrund

Längs med byggets förfarande är det viktigt att hela tiden ha koll på husgrundens exakta placering. Det gäller inte bara i förhållande till placering på tomten utan även i höjdled.

Efter byggets slutförande kommer kommunen att göra en slutkontroll av placeringen varför det är avgörande att inte tappa denna viktiga placering under byggets gång.

Frågor och svar om utsättning
Här har vi samlat frågor och svar om utsättning inför betongplatta på mark.

Markarbete, schaktning och ev. sprängning

Om man behöver spränga så är det bara att beklaga. Detta moment fördyrar din grundläggning betydligt. Har du mindre sten så kan du ta bort sten och berg utan att spränga?

Tidsåtgång:
Ett par dagar upp till en vecka (exklusive sprängning). Räkna på 5 dagar om du är osäker.
Behov av maskiner:

• Grävmaskin
• Utrustning för sprängning

En mindre grävning kan uppskattas mycket grovt till c:a 20 timmar (c:a 2,5 dagar för en enklare grund) och upp till en hel vecka för ett lite mer krävande markarbete. Det skulle ge en kostnad på 13 000 kr upp till över 30 000 kr. Min erfarenhet är att här går fastpriskalkylen på betydligt betydligt mer. Räkna själv på en fastprisoffert och se vad timkostnaden blir. Grävare kan vara mycket dyra i sin prissättning då privatpersoner inte inte är vana att handla upp denna tjänst. Så ta dessa siffror ovan som riktmärken och inte fakta. Dessutom är det bra att ha ytterligare en person närvarande under grundläggningen. Denna resurs kostar också om den personen inte är du själv.

Dessa estimat gäller också bara om du leder arbetet själv. Annars behövs det ju projektledning kring detta, projektering och planering.

Att spränga kostar cirka 700 kr per kubikmeter ex moms och då ingår maskinkostnaderna men inte eventuella besiktningar och etableringskostnader. Att frakta bort sprängmaterialet är inte heller inkluderat.

Viktiga frågor vid grävningen:

• Denna del av grundläggningen är ett av de vanligaste orsakerna till konflikter mellan byggaren och beställaren. Den stora anledningen till att konflikterna uppstår är att man missbedömt markens beskaffenhet. När grävaren väl börjat schakta undan matjorden så kan det komma fram många överraskningar. Dessa kan vara djupare matjord än beräknat, berg som sticker upp ur marken på vissa ställen, grundvatten som går upp över grundläggningsdjupet. Alla dessa delar gör ditt grundläggningsprojekt dyrare. Se till att ha tydliga direktiv till byggaren så kan du undvika missförstånd och ovälkomna överraskningar. Fråga också byggaren vilka vanliga problem de har erfarenhet av. Hur gör vi när dessa uppkommer?
• Kan grävmaskinen komma fram till byggplatsen. Tänk igenom hur grävmaskinen ska köra fram till platsen för grundläggningen. Räkna med att tomten blir uppkörd där grävmaskinen kör fram. Tänk därför igenom hur schaktningen ska gå till för minsta möjliga åverkan.
• Kontakta kommunen och ta reda på så att inga rördragningar går över tomten, speciellt där du ska bygga. Dessa VA rör och andra rör ska finnas utsatta på ritningar som kommunen ska kunna delge dig.
• Vilket grundläggningsdjup ska användas. Hur tjälfarlig är din mark i din region? Ju längre norrut desto större grundläggningsdjup för att undvika tjälskador.
• Sockelns önskade höjd över marken. När man ska gräva sin platta på mark så ska man gräva ut och tänka sig att sockeln som ska vara synlig, styr lite av hur djupt man ska gräva. Så har du 400mm hög kantelement så sticker då exempelvis 10cm ofta upp ur marken och detta gör att man har 300 ner i marken och under kantbalken så ska man då ha 200mm dränerande material, dvs 600 och varav 10 sticker upp. Man ska alltså ha 500mm nere i marken ska man gräva för en normal platta på mark. Det här är då inte taget i hänsyn till om man har extra matjord som behöver fraktas bort eller att man behöver gräva djupare för att komma ner på tjälfritt djup.
• Säkerställ att det inte går värmerör i närheten av betongplattan. Detta medför annars en ökad risk för skador genom exempelvis betongsprickor.
• Kontrollera så att inga träd finns i närheten och vars rötter lätt kan ställa till det för en husgrund. När du väl schaktat och schaktbotten är exponerad så säkerställ att den inte har inslag av trädrötter och annat material som kan förstöra.

Frågor relaterat till markarbetet
Genom att se vilka frågor andra har om markarbetet kan du undvika vanliga fel.

Läs mer här om användningen av markduk.

Frågor relaterat till markduk och geotextilier
Här finer du frågor som kommit till mig om markduk.

Dränerande material – makadam eller dräneringsgrus

Efter grävningen och schaktningen läggs det dränerande material ovanpå schaktbotten. Detta ger grunden en stabil plattform att stå på. Detta brukar normalt utgöras av en bädd av dräneringsgrus eller makadam. För att få just den stabila plattform som krävs komprimeras bädden ordentligt. Det dränerande materialet är viktigt för att huset inte ska drabbas av olika problem såsom tjällyftning och fuktproblem. Tjällyftning kan man få man om man inte är noga med att materialet släpper igenom vatten.

Från den lägsta punkten, den så kallade schaktbotten läggs det dränerande material upp till den nivå som grunden ska ligga på.

I de fall man använder markduk så skall markduken placeras här, dvs ovanpå schaktbotten för att undvika att det dränerande materialet trycks ner i den underliggande marken. Men markduk gör mer nytta när finare material ligger ovanpå material med grövre tjocklek. Detta är inte fallet med schaktbotten så effekten är begränsad.

Viktiga frågor vid dränerande material:

• Hur mycket dränerande material behövs. Detta är en orsak till gräl mellan grundentreprenör och beställare då denna mängd inte alltid är given innan man börjar gräva. Detta beror bland annat på att all matjord måste bort. Då kan mer dränerande material behövas om man vid grävningen uppdagar att matjorden går djupare än man trott. Det är därför viktigt att du vid avtalets ingång vet om hur mycket dränerande material som ingår.
• Se till så att makadamen inte tillåts blanda sig med lera eller annan jord. Detta sker annats genom att leran sakta men säkert tränger in i makadamen. Använd således filterduk för att separera makadamen från leran.
• Fördelen med makadam är att materialet packar sig bättre än dräneringsgrus eftersom materialet är vasst och vid paddning av materialet låser sig självt. Detta gör makadam synnerligen lämpligt som dränerande material.
• Fördelen med dräneringsgrus är att grundbyggare lättare kan jämna av detta material. Dräneringsgrus låser sig inte i sig själv på samma sätt som makadam vilket gör att materialet blir enklare att hantera för byggaren

Läs mer om dränerande material

Frågor relaterat till dränerande material

Avlopp och enskilt avlopp

Normalt så läggs vatten och avlopp i det dränerande materialet under betongplattan. Relativt nära schaktbotten.
Utanför grunden används också pex rör och dessa klarar som regel frost. Man kan ändå lägga dessa på frostfri nivå om man vill. Det bästa är om man vid ytlig placering av dessa rör tjälisolerar rören eller drar dem i en kulvert.
Se dock till att VVS dras in under kantbalken och inte igenom kantbalken.

Det är viktigt att avloppsrören och vattenrör dras upp, under betongplattan, i markbädden och upp igenom cellplasten på så få ställen som möjligt.

Sen ser jag det lite olika för fritidshus och för villor. Hus som används året runt hela tiden har alltid rinnande vatten och då är risken att vattnet fryser låg. Men för att vara på säkra sidan bör man givetvis ändå göra det man kan för att undvika att så sker.

I en fjällstuga kan man ha en värmekabel inlindat kring röret som gör att det enkelt går att tina upp röret om det fryst.

Frågor från besökare kring vatten och avlopp vid betongplatta
Vi har samlat våra frågor kring VA här.

Dränering

Observera dock att dräneringen av ditt hus inte kan ta emot all nederbörd. Du ska se till att det finns ett naturligt fall bort från huset så att vattenmängderna som dräneringslösningen behöver hantera inte överansträngs. Därför hänger dagvattensystem och dräneringslösningen delvis ihop när du ska planera ditt bygge.

Frågor från besökare kring dränering vid betongplatta
Vi har samlat våra frågor kring dränering här.

Dagvattensystemet

• dagvattenrören ska vara tömda, annars har du problem med dagvattensystemet i övrigt. Kolla därför din dagvattenbrunn då och då så den inte fylls på ett onaturligt sätt. Vid översvämningar mm kan det tillfälligt vara mer men det får inte vara så konstant
• dagvattenrören riskerar att skadas om de fylls och det blir kallt
• placeringen av rören är viktig. Se till att dagvattnet leds bort från huset. Det finns risk att man annars kan få vatten som inte rinner bort från grunden. Detta kan leda till att husets grund får sättningar.

Radonsäkra din husgrund

Hur går det till:
Många är med rätta oroliga för radon i marken och kringliggande berg. Det finns flera lösningar för att hantera detta.

• radonduk
• slitsade rör för radon evakuering

En radonduk är en billig försäkring mot radonet. När man ändå ska gjuta en ny betongplatta kan man ändå passa på och försäkra sig mot detta problem genom att applicera radonskyddet.

Det finns två olika typer av radonduk i olika prisklasser.

• radonduk som man lägger under dränerande materialet
• radonduk som man lägger inne i cellplastlagrena

En radonduk är ett bra skydd mot radon och ger ett betydligt bättre skydd än den traditionella plastfolien som använts fram till nu. Radonduken består av olika gasmembran som fångar upp gasen som inte klarar av att tränga in i huset.
Viktiga frågor vid applicering av radonskydd:

• Behövs radonskydd? Kolla med kommunen om du bor i ett riskområde. Gör du det kan du eventuellt göra en provtagning. Då en provtagning ofta kostar mer än själva radonskyddet och radonskyddet ofta höjer värdet på ditt hus så är det en rimlig investering att lägga radonskyddet istället för att kolla förutsättningarna om man planerar att bygga i områden där det finns risk för radon.

Utplacering av grundelement

Hur placerar vi ut grundelementen:

Olika bredd på kantbalken
Bredden på en kantbalk för en normal platta på mark är beroende på vilken typ av kantelement som man väljer. Om man väljer så kallade L-element så har man på byggplatsen möjlighet att förändra kantbalkens bredd. Väljer man däremot ett U-element så har man en fast kantbalksbredd. U-elements innermått där kantbalken gjuts brukar vara 20cm breda. L-element kan ge variabel tjocklek på kantbalken, dvs beroende på behov så är kantbalken oftast större än 20 cm. Ska man ha ett tyngre fasad (tegelfasad) eller helgjutet betongbjälklag eller liknande så talar det för att du bör välja ett L-element.

Olika kvalitet på kantelementen – de ska vara raka
Det finns olika kvalitet på kantelement. Får du tag i kantelement som bucklar sig är det svårare att få en rak grund. Det gör att man bör fråga leverantören att ha ordentligt raka kantelement. Kantelementen ska inte heller krympa.

Grunden är svår att få rak. De ska inte diffa många mm per meter. Ett ytskikt kan ha en liten klump betong eller liten liten tunnare betong på några cm/mm, men det ska inte bukta. För att åtgärda denna buktning så behöver man pressa in grundelement och när man sammanfogar kantelementen så bygger man in spänningar som inte ska behöva finnas i grunden. Vid limmade skivor kan det leda till att limmet släpper varvid fiberytskiktet släpper från grunden. Även sprickbildning i skarvarna kan uppkomma.
Dessa grundelement tenderar också till att ha stora problem med hörnen om dessa är separata grundelement, sk hörnelement. Dessa ska ju så klart vara spikraka och sedan ha 90 graders vinkel. Om du inte har 90 graders vinkel så reklamera grundelementen. Då är det nästan bättre att inte ha grundelement som med ihopsatta hörn utan har hörnelement man sammanfogar på plats.
Istället för att bara ställa ut kantelementen så behöver grundbyggaren eller du som privatperson lägga onödig tid på plats.
Det finns två anledningar att kantelementen buktar sig. Kantelement som har pålimmade fiberbetongskivor eller för tunt helgjutet fiberbetongytskikt. Om ytlagret är pålimmat kan detta förekomma och om kantelementens ytskikt är för tunnt så kan detta också hända. Bra kvalitativa grundelement har inte detta beteende. Däremot väger de mer när ytskiktet är lite tjockare. Det är en tradeoff man behöver göra.

Här är frågor relaterat till kvalitet av kantelement.

Tidsåtgång:
Ett par timmar för ett garage eller tillbyggnad och upp till en dag för en normal villagrund. Det som tar tid är att jämna till marken (se schaktning) och att få kantelementen att stå jämnt och fint. Räkna på 8 timmar för en medelgrund.
Svårighet:
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner. Grundelementen väger lätt och du behöver inte något extra för att lyfta dem.
Kostnad kantelement:
Här finner du pris på kantelement.
Kostnad arbete:
Du kan som sagt göra själva jobbet själv på ett par timmar. Räkna annars på timkostnad mellan 350 – 450 kr + moms om du nu hittar en hantverkare som säljer per timme när det kommer till husgrunder. Alla grundbyggare säljer inte på det sättet men försök få en grundbyggare på timme om det går. Glöm inte att man ofta är två som lägger grunden. Kostnaden blir då det dubbla om den extra personen inte är du själv.
Viktiga frågor vid införskaffandet av kantelement och utplaceringen av kantelementen:

• Det finns två typer tillverkningsmetoder för kantelement för platta på mark. Vissa kantelement har pålimmade fiberarmerade cementskivor medans andra har helgjutet ytskikt på kantelementen.
• Se till att markarbetet är jämt och fint och makadamen ordentligt vibbrad och packad.

Fler frågor från besökare om kantelement för platta på mark
Här har vi samlat frågor relaterat till kantelement och olika typer av socklar.

Bygga grund med med runda former med vanliga kantelement

Det betyder inte att man kan lösa alla kundens önskemål och ofta krävs en erfaren byggare som kan sina saker och kan anpassa direkt på bygget. Det är variefall min erfarenhet.

Här har vi samlat frågor relaterat till kantelement och olika typer av socklar.

Tjälisolering och grundläggningsdjup

• Se karta över grundläggningsdjup här

Frågor från besökare om tjäle och tjälisolering
Här har vi samlat frågor relaterat till tjälisolering och olika frågeställningar kring tjäle och betongplatta.

Grundisolering med cellplast

Att cellplast passar så bra för grundisolering är på grund av den mycket låga värmeledningsförmågan. Detta kallas för värmekonduktivitet och det är bra med isolerande material som har låg värmekonduktivitet.
Tidsåtgång:
Halv dag för ett garage eller tillbyggnad och upp till en hel dag för en normalstor villagrund. Det är 80/20 regeln som gäller. Dvs att placera ut bulken av cellplasten går på en timme, men att skära till för avlopp, och runt speciella områden med punktlaster som behöver ha mer armering etc kan det ta riktigt lång tid ibland. Ju mer specialare (ex sutteränghus har ofta mer komplex konstruktion) desto längre tid tar det.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad Material
Cellplast priser kan du få från byggmaterialhandeln eller från tillverkare av kompletta grundpaket.
Läs mer om priser för cellplast här.
Kostnad Arbete
Att placera ut cellplasten är ganska enkelt och tar inte så lång tid. Kostnaden om man är två personer blir större givetvis. Man jobbar oftast i par vid grundläggning. Räkna på en dag för en stor grund så räcker det mer än väl.

Viktiga frågor vid grundisolering:

• Ibland kräver grävarbetet att grundentreprenören gräver djupare än beräknat på grund tjockare lager med matjord. Då kan man överväga att använda ett extra lager cellplast istället för att lägga dit mer dränerande material. Jämför man den extra kostnaden med dränerande material och cellplast (10 cm) så skiljer den sig inte så himla mycket åt. Därför väljer endel att lägga dit cellplast eftersom denna ändå bidrar till en bättre isolerad grund medans extra dränerande material inte ger någon ytterligare postiv effekt.
• Kontrollera att cellplasten är typgodkänd och ställ kontrollfrågan huruvida den innehåller exempelvis flamskyddsmedel, något som inte är tillåtet men vanligare i vissa länder i Europa varifrån vissa byggare importerar sin cellplast.
• En av de viktigaste frågorna när man ska lägga ut cellplasten är givetvis vilken cellplast kvalitet man ska använda. Den vanligaste cellplast kvalitén är s100 och klarar av 100 kPa per kvm
• Ska man använda grå eller vit cellplast. Grå isolerar normalt bättre och då behöver man inte lika tjock grundisolering vilket har sina fördelar.
• När man ska lägga ut grundisoleringen kan man behöva såga till grundisoleringen. Har ni en cellplastskärare så är det givetvis att föredra. Då använder man en varm nål för att kapa cellplasten.

Frågor från besökare om isolering av husgrunden
Här har vi samlat frågor relaterat till grundisolering.

Tjockleken på isolering platta på mark

Normal tjocklek för garageplatta
Total tjocklek: 200 mm
Antal skivor: 2 st
Tjocklek cellplastskiva: 100 mm

Tjocklek för passivhusgrund betongplatta
Total tjocklek: 400 mm
Antal skivor: 4 st
Tjocklek cellplastskiva: 100 mm

Utplacering av distanser för armering

Ovanpå cellplasten placerar man sedan ut armeringsdistanser.

Hur går det till:
För att göra grundelementen tillfredsställande stabila använder man monteringsplattor. Dessa ger inte bara tyngd åt elementen utan syftar dessutom till att bilda distans åt armeringsjärnen. Dvs man får armeringen på rätt höjd i betongplattan.
Tidsåtgång:
En eller max ett par timmar, lite beroende på hur stor din husgrund är.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Viktiga frågor vid utplacering av distanser:

Applicera eventuell köldbryggebrytare

En köldbryggebrytare motverkar att betongplattan och kantbalken står i förbindelse med varandra. Detta gör att kantbalken inte kyler ner betongplattan utan man bryter den så kallade köldbryggan. Denna investering är väl värd att göra för hus som grundläggs i Sverige. Det är inte många tusenlappar man behöver betala för en grund med köldbryggebrytare. Köldbryggebrytaren består oftast av cellplast. Tyvärr behöver du en ganska tjock vägg för stt kunna använda köldbryggebrytare. Detta då en köldbryggebrytare måste hamna under väggen. Väggarna behöver därmed vara cirka 370 mm tjocka för att kantbalken inte ska bli för smal.
Tidsåtgång:
Köldbryggebrytaren tar någon timme att få till på ett bra sätt.
Behov av maskiner:
Ingen.
Svårighet:
Detta kan du göra själv.
Kostnad köldbryggebrytare:
Köldbryggebrytaren är en av de mest lönsamma delarna i en husgrund för dig som kund. Räkna på en eller två extra tusenlappar för en hel grund, exklusive arbetet. Denna kostnad sparar du igen snabbt. Tyvärr tillåter inte alla konstruktioner en köldbryggebrytare.
Viktiga frågor för köldbryggebrytare:

• Som vanligt är det viktigt att följa grundsektionsbeskrivningen så att förberedelserna blir rätt.
• Eftersom det precis vid köldbryggebrytaren blir lite lägre hållfasthet i betongplattan är det bra att man ser till att eventuella punktlaster inte landar på just den plats i husgrunden som rör köldbryggebrytaren.
• Kan din husgrundskonstruktion med kantbalk etc klara av att inkludera en köldbryggebrytare.

Vattenburen golvvärme

• Hur tänker ni provtrycka golvvärmelösningen? Vem gör detta?
• Hur klargör vi ansvaret för den vattenburna golvvärmen så att eventuella läckor i golvvärmen alltid kan härledas till en viss entreprenör.

Armering med armeringsjärn och armeringsnät

Placering i plattan
Armeringen läggs mitt i betongplattan. Eftersom plattan normalt är 10cm tjock så placeras armeringsnätet därför i mitten och cc på armeringsnätet i förhållande till toppen på cellplasten är då således 50mm. Under armeringsnätet finns sedan en vattenburen golvvärme. Armeringen hålls uppe av armeringsdistanser, ofta gjorda av plast.

Tidsåtgång:
En halv dag för en garagegrund upp till en dag för en normal villagrund. Det är specialfixarna med kapningar och annat inklusive extra armering för att ta upp punktlaster etc som gör att armeringen kan bli ganska avancerad. För riktigt avancerade grunder så kan det ta betydligt längre tid än en dag.
Svårighet
Detta kan du ganska lätt göra själv.
Behov av maskiner:
Inga behov av maskiner.
Kostnad armering
Läs mer om priser för armering, armeringsnät och armeringsjärn här.

Kostnad arbete
Kostnaden för arbetet kan uppskattas till ett par timmar. En stor grund kan man räkna c:a en halv dag och inbegriper att se till att kantelementen står i våg och står jämt på marken.

Viktiga frågor vid armeringen:

• Fråga därför efter om inte tillverkaren kan göra beräkningar av dina laster och utifrån detta dimensionerar erforderlig armering. Det finns mängder av parametrar som påverkar vilka dimensioneringar man använder.
• När behöver man jorda sin armering. I vissa konstruktioner och byggnadstyper såsom stall, industrihallar, maskinhallar osv kan man utsätta betongplattan som man gjutit för enorma påfrestningar. Ett vanligt problem i stall är att man påverkar betongplattan så mycket att man får en blottlagd armering. En blottlagd armering gör att man i princip kan få det problemet att man behöver potentialutjämna armeringen. Annars kan huset bli ledande, exempelvis att man kan få kortslutning. Man behöver då göra någonting som kallas potentialutjämning (PUT) och man behöver alltså jorda armeringen.
• Förstärk hörnen av betongplattan. Lasterna är oftast som störst i hörnen av en betongplatta. Dessa laster tas ju upp av den kraftiga kantbalken. Men för att förstärka dessa ytor inne i betongplattan så placera man ut armeringsjärn likt en solfjäder.
• Ska betonggolvet vara synligt? Betong spricker lätt och är svåra att få snygga till när plattan väl är gjuten. Om betongplattan ska vara synlig rekommenderar jag att du lägger i en grövre armering i beetongplattan.

Fler frågor och svar om armering
Här har vi samlat de frågor som berör armeringen specifikt.

Återfyllnad för att stabilisera kantelementen

• Markarbetet i denna andra fas av grundläggningen kan ofta utföras av en mindre grävmaskin än i första fasen. Hur kan du lösa detta?

Kantbalken

Kantbalken gjuts normalt tillsammans med betonggjutningen av plattan men förtjänar lite extra fokus eftersom denna del av huset ska bära upp husets laster.

Bredd på kantbalken
Bredden på kantbalken beror på hur tjocka väggar man vill ha. För dimensionering av kantbalken så behöver man veta vilka laster som kantbalken ska ta upp. Det finns tre typer av laster som kantbalken tar upp. Linjelaster, punktlaster i kantbalken samt punktlaster vid hörnen i kantbalken. En linjelast kommer exempelvis från de krafter som tas upp av syllen. En punktlast är oftast en bärande pelare som bär upp ytterväggen och denna kan vara belägen antingen mitt i kantbalken eller i ett hörn. Om du beställt ditt hus från en husfabrik så ska de kunna ge dig tillgång till en lastplan som gör att du ska kunna dimensionera din kantbalk. Denna lastplan bör ta med fasadtypen i beräkningen samt höjden på fasaden. En fasad byggd i tegel väger givetvis mer än en träfasad. Lastplanen från husfabriken tar dock inte alltid hänsyn till exempelvis vilken snözon som ditt hus ska byggas i. Linje lasterna i kN/m på en syll varierar beroende på förväntad mängd snö och hur brett ditt hus är. Ta kontakt med din grundleverantör så kan de hjälpa dig med att räkna ut den exakta dimensioneringen av kantbalken.

Kantbalk för att klara laster från tunga fasader
För vissa fasader behöver speciell hänsyn ges till dimensioneringen av kantbalken. Sådana fasader är fasader med tegelfasad eller tunga betongväggar.

Gjuta betongplattan – dags att gjuta grundsulan

Efter att dessa steg är vidtagna har man två val. Antingen blandar man betongen själv eller så beställer man en betongbil som kommer med den betong man gjuter med. Betongen fördelas ut i kantbalken och över plattan. Det är nästan alltid lönsamt att beställa en betongbil eftersom det är väldigt mycket betong som går åt till en villagrund. En lite större villagrund kan lätt sluka 15 kubikmeter betong och det blir nästan ohållbart att blanda det för hand. Och kostnadsmässigt är det billigare att använda betongbil ju större betongplattan är.
När du gjuter betongsulan så gjuter man in all vvs i plattan tillsammans med golvvärmen, cellplasten och armeringen.

Tolerans för betongplattan
Det är knepigt att gjutan plattan helt helt rakt i höjdled. Därför finns det så kallade tillåtna toleranser för hur en betongplatta får variera i höjdled.
Det är rätt petigt.

För att man ska kunna lägga ut exempelvis ett trägolv på betongplattan så måste grundplattan ha tillräckligt jämn yta. Toleranserna för trägolv lyder under kraven enligt HusAMA98, Tabell 43. DC/-1, Klass A. Denna säger att för en 2 meter lång platta så är toleransen ± 3 mm och vid mätlängd 0,25 m är toleransen ± 1,2 mm.

Vissa grundbyggare använder SKB betong (självkompakterande betong) för att göra det enklare att nå toleranserna. Missar grundbyggare toleranskraven måste de efterkorrigera jämnheten. Kostnaden för grundbyggaren uppgår till cirka 20:-/m2 och millimeter bara i flytbetong. Det motsvarar för 5mm flytspackel på 150m2 platta en extrakostnad för material på ca15000:- samt obetalt arbete för två man en hel dag.

Här är frågor och svar kring toleranser för en betongplatta

Skydda känliga delar – avloppsrör mm

Använd bra täcklock för att skydda avloppsrören. Ge betonggjutaren och den som ska gjuta grunden mycket tydliga instruktioner om vad överbliven betong och rengöring av verktyg ska ske. Vi har själva beställt betongplattor där vi senare fått igensatta dräneringsbrunnar pga att hantverkaren tömt betongrester i dräneringsbrunnen.

Vibrera betongen för optimal gjutning
En betongplatta gjuts med betong som ska ha så lite vatten i sig som möjligt för att öka betongplattans hållfasthet.
För att minska betongens vattenmängd och samtidigt för att skapa en betongplatta med optimal hållfasthet och ändå göra gjutningen möjlig så vibrerar man betongen. Det gör att man kan minska ner på vattenmängden och samtidigt få ut betongen i alla hörn och vrår.

Väder och vind vid betonggjutning
När du ska gjuta platta är det viktigt att du tar hänsyn till de yttre omständigheterna. Utetemperaturen och vind spelar in i betonggjutningen.
Om temperaturen är lägre än noll så måste du på något sätt värma upp luften eftersom det är väldigt skadligt för betongen om den fryser. Betongens egenskaper försämras drastiskt om den fryser. Det är då lätt att tro att det lämpar sig att man gjuter betongsulor under fina sommar eller vårdagar. Men detta är inte alltid optimalt om man inte vidtar åtgärder för att förhindra förtidig avdunstning. Om man inte gör detta kan man få diverse problem såsom sättningssprickor. Även vinden kan göra att man dunstar bort vattnet fortare. Den perfekta temperaturen är cirka åtta grader Celsius. Då härdar betongen lagom fort.
Om du är osäker på om din betongplatta tagit skada av för låga temperaturer under själva betonggjutningen så kan du testa detta genom att knacka på betongplattan med en hammare. Om betongen är spröd och knäcks sönder så är detta ett dåligt tecken. Eftersom betongen utvecklar värme naturligt under själva gjutningen så behöver man i princip bara tänka på annat än att skydda mot kylan i sig och isolera betongplattan från att frysa.

Gjuta en klack för källarplattan

När man ska gjuta en betongplatta som ska användas i källaren så finns det ett bra tips. Man vill ha en liten klack i betongplattan på vilket man ställer väggarna och på den klacken eller nedsänkningen som bildas där man ställer väggarna så kommer marktrycket göra att väggarna har någonting att fästa in till. Man gör själva klacken genom att man vid betonggjutningen fäster en träbräda i betongplattan, vilket då skapar ett avtryck när man plockar bort brädan och kvar finns alltså nedsänkning i kantbalken jämfört med den övre betongplattan. Om man ställer källarväggarna på denna klack så får dem en liten klack som då motverkar marktrycket. Väggarna står alltså fast förankrade mot betongplattan.

När kan du gå på betongplattan
Under normala omständigheter bör man kunna gå på betongplattan efter en halv dag.

Tidsåtgång:
En halv dag upp till en dag. Inklusive efterarbete för att jämna till grunden så den blir jämn och fin.
Svårighet
Detta rekommenderar vi att du tar hjälp med.
Behov av maskiner:
Betongbil. Färdig betong i betongbil lönar sig i de allra flesta fall. Saknas väg fram till huset eller om grundplattan ligger dumt till på tomten kan man ”kärra ut” betongen från en betonggrop. Men då behöver man vara fler som kör kärran så utkörningen från betonggropen inte tar så lång tid. Det kan ju inte vara för långt heller när man ska köra ut betongen via kärra (på en ö till exempel). Man kan också använda en pump med slang för att transportera betongen likt en vattenslang i trädgården. När man har beställt ut en betongbil till sin byggplats där man ska gjuta en platta, pool eller vad det än är så är det viktigt att man tänker igenom hur en betongbil ska kunna komma åt att förmedla betongen från betongbilen till gjutplatsen. Det första man bör göra är givetvis att kontrollera att betongbilen når till en plats utifrån vilken man sen antingen direkt kan föra betongen till gjutplatsen eller via en förlängning där man också kan nå upp till 100m från dit man fraktar betongen.
Kostnad c:a:
Snittpris per kubik: c:a 1500 kr exklusive moms och frakt. Vi rekommmenderar att du tar höjd upp mot 2500 kr per kubik inklusive moms och frakt.
Hur mycket betong du behöver är givetvis beroende på hur stor din betongplatta är. Betongen som behövs är uppdelad på två delar. Betongplattan och kantbalken. Se artikel hur du räknar ut mängden betong till din husgrund här.

Här kan du räkna ut kostnaden för betong till din betongplatta.

Viktiga frågor vid gjutning av betongplattan:

• Kontrollera att du får rätt typ av cement/betong. Ha gärna med någon erfaren person som vet mycket om gjutning för detta steg är väldigt oförlåtande.
• Flytande betong som hälls ut för snabbt har en enorm kraft och välter lätt kantelement som är lätta. Återfyllnad är viktigt och ta det varsamt. Eventuellt kan man gjuta kantbalken först för att sedan gjuta övriga grunden om man är rädd för detta. Då blir krafterna mindre än om man gjuter allt på en gång.
• Hur långt ifrån gjutplatsen kan betongbilen köra och ställa upp sig för att tappa av betongen. Beroende på val av betongbil, pumpbil och så vidare så kan betongen transporteras upp till 100 m från betongbil till gjutplatsen. Var noga med att ange detta vid beställning av betong.

Gjuta en nersänkning i betongplattan – för t.ex. ett badrum
Det finns många anledningar till att man kan vilja ha en nersäkning i betongplattan. Det vanligaste är att man vill förbereda för ett barum inne i grunden. Så att man kan ha ett fall och liknande inne i badrummet.

Så här kan man förklara hur detta går till på byggarbetsplatsen.

• Man köper lite reglar ”2 tum 4” eller ”2 tum 3” och sätter dem på armeringen med armeringsdistanser. Dessa sätter man till en form för badrummet.
• Sedan gjuter man först innanför dessa reglar upp en bit, dock inte till den slutliga höjden man vill ha.
• Sedan när man gjuter hela plattan gjuter man även inne i detta utrymme och fyller på upp till önskad nivå inne i reglarna – då har den underliggande betongen stelnat lite och man kan då få önskad höjd inne i ”badrummet”.

Här är några frågor och svar om att gjuta en nersänkning i betongplattan.

Fler frågor och svar om betong för betongplattor
Här har vi samlat frågor som rör betong kring att gjuta betongplatta på mark.

Efter gjutningen av betongplattan – torktid, vattna m.m.

Vattna
Det är viktigt att man efter betonggjutningen ger betongplattan tid att ”brinna” som det heter. Tiden det tar innan denna process är klar beror på väder och cementtyp men den ska stå några veckor åtminstone. Den första veckan bör man vattna grundplattan dagligen lite grann. Anledningen är att betongplattan ska få tillräckligt med vatten hela tiden så den inte ”går torr”.
Om man sedan enbart bygger ett klimatskal och inte lägger innergolv och därmed undviker att stänga inne fukten kan man i princip börja med stomresningen efter första veckan. En större betongplatta innehåller många kubikmeter vatten. Detta vatten kan vid värmeutvecklingen i samband med reaktionen med cementen , gruset och vattnet faktiskt avdunsta och därmed skapa fuktproblem om man gått på med att bygga för mycket ovanpå betongplattan för tidigt och därmed stänger inne denna byggfukt.

Betongtäckmattan förhindrar att grunden blir förstörd om den står för länge
Om du behöver lägga plattan när det är minusgrader under natten så kan du vattna betongplattan och sedan lägga en presenning över den gjutna plattan så behålls värmen.
En presenning som klarar av att täcka 80 m2 kostar bara ett par hundra kronor. Andra alternativ är att lägga på en betongtäckmatta. Om du har överbliven cellplastisolering från betonggjutningen så lägg dit även den.

Vi får också många frågor om att gjuta en betongplatta vid ett tillfälle för att sedan låta den stå över vintern. Det man ska komma ihåg är att grunden värmer upp marken vilket förhindrar tjäle. Och utan uppvärmt hus så riskerar du att tjälen tränger ner i marken. Med isolering kan du förlänga processen det tar för tjälen att tränga ner i marken. Men detta räcker inte om det är alldeles för kallt för länge.

Du behöver således vid ett tillstånd när du har en många minus grader många dygn i rad dessutom tillföra värme. Det gör man med en så kallad betongtäckmatta. Du hittar betongtäckmattor hos din grundleverantör.

Här har vi frågor som rör problem med att inte låta en betongplatta stå för länge.

Slipning eller glättning av betongplattan
Glättar gör man innan betongen härdat (brunnit) och det sker i normala fall efter max ca 2-4 timmar.
Efter ett drygt dygn kan du gå på betongplattan. Då kan du efterbearbeta betongplattans yta genom att om så behövs stenslipa betongplattan redan efter någon dag.

Tidsåtgång:

• Vattna betongplattan, helst med vattendimma, upp till en vecka och se efter det till att betongplattan inte stängs inne under ytterligare någon vecka. Det beror väldigt mycket på utetemperaturen hur mycket fukt som behöver tillföras och hur länge.

Frågor från besökare
Här är frågor från besökare relaterat till att vattna och liknande. Dvs när efter gjutningen kan du påbörja bygget, ska du vattna mm mm.

Provtryckning av golvvärmesystemet

Det är viktigt att provtrycka golvvärmen både innan och efter att man har gjutit betongplattan. Efter att betongplattan gjutits så ska enligt kommunen en provtryckning ske och du ska kunna visa upp protokoll från denna test till kommunen. Det är givetvis så att innan man gjutit betongplatta så är det så mycket enklare att rätta till misstag. Därför ska denna slutliga provtryckning alltid lyckas. Se till att inte slarva med provtryckningen innan betongen gjutits så spar du stora kostnader om någonting mot förmodan skulle gått fel när du la golvvärmen.

Tidsåtgång:

• Det tar rörmokaren max en timme att utföra detta test.

Använd stålsyllar med syllskydd

Syllen är den regel som man bygger upp väggarna med och syllarna ligger an mot betongplattan.
Förvånansvärt många bygger fortfarande med träsyllar vilket är direkt vansinnigt, även om man har ett syllskydd under träsyllen. Trä är ett organiskt material och husgrundens betongplatta avdunstar stora mängder vatten under torkperioden. Dessutom är övergången mellan betongplattan och övriga huset ett av husets känsligaste områden att tänka på när man ska förebygga fuktskador som kan uppstå under husets livstid. Vatten kan vid dåligt konstruerade fasader smita in under fasaden upp in i mellanrummet där betongen möter syllen. Då är det stor risk för fuktskador. Speciellt om man slarvar med dräneringen så blir detta ett potentiellt problem. Ett exempel är att leda ut regnvattnet direkt ut på marken så det stänker upp mot fasaden när det regnar kraftigt.

Borra ner i betongplatta
En vanlig fråga vi får är hur djupt ner i betongplattan man kan borra.
Om din betongplatta är genomförd på standardvis så ligger armeringen mitt i plattan (betongplattan är oftast 10 cm tjock). Så 4-5cm ner ligger armeringen (armeringen har ju en diameter). Under denna ligger normalt golvvärmen. Så om du borrar max 4 cm så ska du klara dig gott o väl!

Frågor från besökare om syll
Här är frågor från besökare relaterat till syll.

Bygga på betongplattan

Läs mer här om att bygga på betongplattan.

Frågor och svar om att bygga på betongplattan
Här är frågor som relaterar till att bygga på betongplattan

Golv på betongplatta

Det är viktigt att låta betongplattan torka ur efter själva gjutningen. Annars kan du lägga ut ditt golv eller spånskivor direkt på plattan. En annan aspekt du kan behöva tänka på är hur högt spånskiva och golv bygger. Du vill ju inte bygga höjd i onödan. Då kan en dämpande gummiduk eller liknande (som bör kunna andas så inte en tät en) vara stötdämpande.

Det är som sagt viktigt att betonggolvet / betongplattan kan andas. Lägg därför inte ut plast/byggplast. Då kan eventuell byggfukt inte ventileras ut. Det är alltid bättre att vänta längre än kortare tid när du gjutit betongplattan.

Men när plattan väl har torkat så är det inga problem att lägga golvet direkt på betongplattan.

Frågor från besökare om golv på betongplatta
Här är frågor från besökare relaterat till golv på betongplatta.

Frågor och svar om betongplatta

Vi får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för betongplattor.

Inlägget Så gjuter man en betongplatta dök först upp på .

Ett uterum är för min del att betrakta som en tillbyggnad. Det som skiljer är att man ofta gör skillnad på en tillbyggnad och ett uterum på det sättet att det är planerat så att uterummet inte ska användas på vintern då det blir för kallt. Men bara för det kan man ändå vidta bra isolerande åtgärder som minskar energikostnaderna, minimerar möjligheten till sättningar av tillbyggnaden/uterummet och ökar användningen av uterummet till att omfatta fler månader på året än det annars är möjligt. Ju mer du ser på ditt uterum som en tillbyggnad desto mer talar för att en betongplatta kan vara rätt för dig. Vi täcker även in de fallen där du har ett hus som är lite högre upp från marken och du vill ha ett uterum i nivå med det befintliga husets golv.

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 1 av 3 - Välj typ av byggnad

Villa

Industrihall

Garage

Uterum

Tillbyggnad

Attefallshus

Pool

Växthus

Övrigt

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 2 av 3 - Välj det län/ort som passar dig bäst

Välj Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Gävleborg Göteborg tätort Halland Härjedalen Jämtland Kalmar Kronoberg Lappland Malmö tätort Närke Norrbotten Skåne Småland Stockholm tätort Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Ångermanland Öland Östergötland

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 3 av 3 - Välj entreprenadsform

Helentreprenad

Delentreprenad

Gör det enkla själv

Gör allt själv

Fortsätt Tillbaka

Betongplatta för uterum – vad är speciellt jämfört med en vanlig villaplatta

Att bygga ett uterum på en betongplatta skiljer sig inte jättemycket från vanlig betongplatta. Det som skiljer är ofta hur mycket man isolerar. Ett uterum isolerar man normalt 200 – 300 mm cellplast. Husgrunder för normala hus isoleras mer och har normalt ingjuten golvvärme vilket inte alltid används för gjuten platta för uterum.

Här kan du hitta en artikel om att gjuta betongplatta generellt.

Betongplatta eller inte för uterum?

• du vill göra allt för att undvika sättningar i uterummet
• du vill kunna använda uterummet under 3 säsonger
• du vill ha golvvärme i uterummet
• du har en betongplatta i det befintliga huset och vill ha uterummet i markhöjd (låg sockel)

Så bygger man en betongplatta för uterum

Du kan välja att fylla upp med madam eller cellplast eller en kombination där du först lägger makadam och sedan cellplast. Överst gjuter du en 100 mm armerad betongplatta. Det vanligaste är att man gjuter på cellplast. Vill du gjuta direkt på dränerande material så bör du ha fiberduk under betongen så att betongen inte sjunker ner i det dränerande materialet.

Kantbalken där du får ner lasten bör vara 200 mm djup. Kantbalken ska armeras.

Många väljer att inte isolera sin grund ordentligt för att det är ett uterum. Jag tycker dock inte man ska skippa isoleringen eftersom oisolerade betongplattor leder till större risk för tjällyftning. Jag rekommenderar åtminstone 100 mm cellplast eftersom det gör att du behåller 4 grader under byggnaden om du bara har lite värme på i uterummet.

Det är ju dessutom så att du i framtiden kanske vill isolera ditt uterum och då har du en isolerad grund.

Framtidssäkra uterummet

Undvika sättningar i uterummet

Om du genomför din grundläggning som en betongplatta på mark så får du en gedigen grund. Den har i princip ingen risk för sättningar om du genomför den rätt. Skulle du få en sättning kan man enklare åtgärda den också eftersom anläggningsytan mot marken är hög. Konkurrenten till en betongplatta är ofta en gjuten plint som har mycket sämre anläggningsyta om sättningen väl är ett faktum.

Använda uterummet under 3 säsonger

Golvvärme i uterummet

Ska du ha golvvärme i uterummet är det viktigt att golvet är mycket väl isolerat. Annars riskerar du stora värmeförluster. Om du dessutom ligger an mot marken kan du få omvänd fuktvandring. Se därför till att isolera ordentligt om du vill ha golvvärme, alternativt använd andra sätt att värma upp uterummet än just golvvärme.

Om du väljer uterum med vattenburen golvvärme och vill kunna stänga av uterummets golvvärme måste du vara noga med att temperaturen aldrig får gå under nollan. Då kan den vattenburna golvvärmen frysa och skapa stora problem.

Uterummet med låg sockel

Om du vill ha en låg sockel i ditt uterum, ofta i nivå med huset, så talar det för en betongplatta. Plintar ska ha minst 20 cm ovan jord och ha god ventilation undertill. Beroende på hur det passar för ditt hus så är sockeln något som du behöver ta med i beräkningarna. Betongplattan får också en snyggare sockel.

Här är besökares frågor som relaterar till sockeln i allmänhet och dess höjd i synnerhet.

Uterummet med hög sockel

Här är besökares frågor som relaterar till sockeln i allmänhet och dess höjd i synnerhet.

Hantera laster och uterummets konstruktion

Det som är speciellt med ett uterums konstruktion är att bygget har stora fönsterpartier. Ofta går de ner till betongplattan. Det gör att lasterna fördelas ner från hela uterummet ner till få punktlaster runt fönsterpartierna. Det gör att man behöver ta hand om dessa laster genom att förstärka grunden på utvalda ställen. Det behövs därför också grundritningar för uterum som stödjer detta.

Ska betongplatta sitta ihop med befintliga huset?

När man ska gjuta en betongplatta för ett uterum och uterummet skall sitta ihop med det befintliga huset är det viktigt att man inte låter betongplattan hänga på det befintliga huset. Uterummets betongplatta måste stå på sin egen ”grund och undergrund”. Med det menas att man inte skall hänga den nya betongplattan på huset utan betongplattan måste grävas ur och helt och hållet stå på egen undergrund. I denna undergrund läggs makadam, cellplast och allt skilt från betongplattan i det befintliga huset. Detta är speciellt viktigt med källare då en betongplatta annars riskerar hänga på källarväggen och får den att spricka.

Olika specialfall som kräver olika lösningar

Uterum kan kännas som en enkel lösning för en betongplatta men är samtidigt relativt komplext. Här följer lite att tänka på.

• bygga uteplats i sluttande terräng
• bygga uteplats som ligger i nivå med husgolvet
• golvisolering för uterum

Bygga uteplats i sluttande terräng

Det är komplext att bygga konstruktioner i sluttande terräng. Det gäller både hus, tillbyggnader, uterum,altaner osv. Vill man ha en betongplatta på mark i sluttande terräng är det viktigt att terassera så man får en plan mark att bygga utifrån.

Varför är det bra att isolera uterum?

Gjuta platta i befintligt uterum

Efter ett tag när du har haft ett uterum så inser man hur mycket man är i uterummet. Eftersom många INTE isolerar sitt uterum så ångrar de sig. Projektet att göra om uterummets trägolv (som ofta är rudimentärt isolerat) till ett isolerat uterum är förvisso inte jätteenkelt men ofta mycket enklare än exempelvis motsvarande projekt för en krypgrundskonvertering som är ett mycket liknande projekt.
Du har med största sannolikhet inget fribärande i dina golvbjälkar och därmed ska det inte vara några problem för dig att gjuta igen denna konstruktion. Du kan betrakta dina väggar som kantelement och lägga ut cellplast, armering och eventuell golvvärme för att sedan gjuta ihop allt.

Här kommer frågor och svar vi fått över tid som är relaterat till att gjuta betongplatta i befintligt uterum.

Frågor och svar om betongplatta för uterum

Här kommer frågor och svar vi fått över tid som är relaterat till att gjuta en betongplatta för uterum.

Inlägget Bygga uterum med en betongplatta dök först upp på .

Pålade grunder är komplext. Om du har mark du misstänker vara av sämre kvalitet, dvs bärigheten är låg, så är det extra viktigt att genomföra en markundersökning. Denna markundersökning ska berätta om huruvida du behöver genomföra en pålning eller inte. Om du sedan behöver påla din grund så faller oftast valen på betongplattan som bär upp grunden på ett bättre sätt än framförallt kortare balkar.
Balklösningar kan förekomma men måste då vara långa som bär ordentligt över pålarna.

Parametrar som påverkar din pålning

Det finns ett antal parametrar som påverkar hur komplex din pålning blir.

• Husets form. Vinkelhus har andra laster än ”raka” hus. Därför går det år fler pålar.
• Geografi. Bor du i vissa områden är det svårt med företag som utför pålning och därmed blir etableringskostnaden högre. Men det kan också vara såå att efterfrågan driver kostnader också. T.ex. i Stockholm är utbudet stort men också efterfrågan. Stockholmsfirmor ligger därför normalt sett högre i kostnad.
• Grundtyp. En betongplatta fördelar effektivt ut laster på huset in i grunden vilket ur ett pålningsperspektiv gör att man faktiskt behöver fler pålar än för en krypgrund.
• Storlek på grunden. Ju större grund desto fler pålar
• Hur långa pålar ska du ha. Ofta tar pålningsföretag en kostnad per meter pålning. Dessutom tillkommer en avgift för så kallad bergsko och topplatta.
• Etableringskostnader. Etableringskostnaden beror på vart i Sverige man bor.

Hustillverkare drar till med höga summor för pålning

Det är vanligt att hustillverkare anger priser kring 300 000 kr för en pålning. Det ska sägas att denna siffra har jag varit med om vid dålig mark men är en ganska hög siffra.

Jag har en känsla att hustillverkarna drar till med höga summor för att sätta lägre förväntningar hos kunden.

Pålning kostar mer och priset varierar kraftigt

Priset på att påla är olika från varje hus, det beror bland annat på hur långt ner man ska påla. Det beror också på hur många pålar du behöver och vilken slags grund du bygger på. Men om vi tar ett exempel på en villa som har 100 m2 som ska ha förstärkning och pålning kommer det att kosta mellan 70 000 och 180 000. Detta är ett jättestort glapp mellan de olika priserna men de beror på att husgrunderna kan ha helt olika förutsättningar.

Priset för att påla varierar också kraftigt från olika tekniker och entreprenörer. Vi har hört om pålningar som kostat upp till en halv miljon. Det som gör pålning lite speciellt dessutom är att pålarna bär upp husgrunden och därmed skapas komplexa spänningar inne i betongplattan. Det gör att grunden ofta behöver göras mer robust vilket fördyrar den ytterligare. Så det är inte enbart själva pålningen som kostar.

Frågor om pris och kostnader för pålning som kommit till mig

Vi får löpande frågor in till oss om pålning och dess relaterade kostnader. Här är dessa frågor.

När ska man påla och när räcker det med en kompensationsgrundläggning

Det är bärigheten i marken som avgör hur du ska gå tillväga och om en kompensationsgrundläggning räcker.

Den gräns som grundtillverkare rekommenderar är normalt en bra bit över 50 Kpa. Om man har mindre bärighet i marken än så behöver man antingen påla eller utföra kompensationsgrundläggning.

Jag har personlig erfarenhet av att en budgivning kraschade pga att huset hade en kompensationsgrund istället för en pålad grund. Mitt under visningen kom det fram att ALLA grannarna hade pålat. Vi som då var med i budgivningen och kunde grundläggning var inte så oroade eftersom kompensationsgrundläggning ofta fungerar alldeles utmärkt. Men ingen vill äga ett osäljbart hus. Det vill säga vi satt på information som ingen annan hade. Och alla drar öronen åt sig när de hör att man borde pålat istället för att använt kompensationsgrundläggning.

Att använda tekniken pålning ger en stabil och säker grund. Det finns olika varianter av pålning några exempel är stålrör, betong och trä. De olika pålarna har olika egenskaper och vilken man ska välja är beroende på vad man vill ha/behöver. Man använder pålar till villor, broar och vägar.

Det pålarna gör är att de tar lasten från byggnaden och sedan jämnar ut den ner till undergrunden. Precis som grundsulan gör under t.ex murar. De måste vara tillräckligt breda så att trycket kan fördelas och så att markens bärighet inte överlastas. Grundsulor och pålar brukar vara armerade med betong så de blir ännu starkare.

Om marken är för låg eller om sättningarna blir för stora så kan pålarna lägga över lasten från byggnaden till djupa marklager. Förut var pålar ofta gjorda av trä men nu används mest betong eller stål. Men problemet när man använda pålar som var gjorda av trä var att eftersom att pålarna var så långt ner i marken fanns de risk för att grundvattnet gjorde så att de ruttnade.

Pålar är något man får tänka på innan man bygger ett hus annars kan man inte använda sig av tekniken. Dessa pålar slåss ner ända till man känner något bergliknande och då går det inte längre. Man kan antingen borra ner, slå ner eller pressa ner pålarna. Vilken teknik man ska använda beror på hur marken ser ut och hur långt ner det är till de hårda. Det som är vanligast att använda i villor är att man slår ner pålarna. Tack vare pålarna kan man bygga hus där marken egentligen inte skulle ha klarat att ha ett hus. Pålarna hjälper till genom att de belastar husets tyngd längst ner där de är ett bergliknande material.

Hur fort kommer sättningar

Sättningar kommer också i regel fort. Dvs antingen sätter sig huset relativt omgående eller så bär marken. Men givetvis kan det tillkomma yttre omständigheter under årens lopp som gör att hus kan sätta sig.

Avloppen är speciella för pålade grunder

Avloppen kan utsättas för spänningar om marken sjunker och huset står kvar på pålarna. Därför ”hänger” man avloppsrören i betongplattan så att det snarare följer betongplattans position än markens. Detta kan annars ställa till med problem för husägaren.

Frågor om pålning som kommit till mig

Vi får löpande frågor in till oss om pålning. Här är dessa frågor.

Inlägget När du behöver påla din husgrund dök först upp på .

Målet med denna artikel är att guida dig som besökare inför valet av grund till ditt Attefallshus. Ska du välja betongplatta, krypgrund, plintgrund eller ett attefallshus med källare. Vi diskuterar för och nackdelar med de olika systemen. Kolla också gärna in Attefallshus.se för bra attefallshus.

Olika grunder att välja mellan för ditt attefallshus

Ett attefallshus kan byggas på olika sätt och med olika grunder. Vi går igenom olika grundtyperna här och länkar dig till den som du vill läsa mer om.

• Platta på mark
• Krypgrund
• Hybridgrund
• Källare
• Plintgrund

Välja attefallshus före grunden eller tvärtom

Många väljer sedan att åtminstone förstå grunden först. Här nedan sammanställer jag dem.

Platta på mark för attefallshus

Fördelen med en platta på mark i Attefallshus är möjligheten att ha golvvärme och en bättre isolerad betongplatta. Du får dessutom en snygg grundsockel. Lägg dessutom till att du troligen får en bättre totalekonomi eftersom värmeförlusterna från huset är mindre eftersom grunden är bättre isolerad än framförallt plintgrunden.

Läs mer om platta på mark för Attefallshus

Krypgrund för attefallshus

Hybridgrund för attefallshus

Källare för attefallshus

Plintgrund för attefallshus

Slutsats – vilken grund är bäst för Attefallshus

Det är egentligen ganska enkelt. Man får gå till sig själv. Vill jag ha ett året runt standard hus som ska användas mycket. Då hade jag gått på platta, hybridgrund eller krypgrund. Krypgrunden och hybridgrunden ger lägre kostnader i framförallt markarbetet (men även då man slipper betong) så det är lite fördel krypgrunden/hybridgrund där. Ska man ha vattenburen golvvärme så hade jag gått på betongplattan. Är man ute efter den extra boytan och har rätt förutsättningar (dvs man kan ha källare) så varför inte bygga med källare.
På berg absolut plint. Precis som för vanliga hus.

Här är frågor från besökare rörande att välja grund för attefallshus.

Attefallshus och bygglov

I Riksdagen klubbades det igenom att det från och med den 2 juli 2014 så är det tillåtet att bygga ett 25 kvadratmeter stort hus utan bygglov på tomten. Det enda som krävs är en bygganmälan som ska skickas in till kommunens byggnadsnämnd. Beslutet förändrar ingenting för den redan bygglovsbefriade friggeboden, som får vara högst 15 kvadratmeter stor. Nu kan man ha båda två.

Attefallshus får vara max 4 meter höga

Husnocken på det attefallshuset får däremot inte vara högre än fyra meter och inte byggas närmare än 4,5 meter till tomtgränsen och grannen. Vill man bygga närmre än 4,5 meter från gränsen behöver man grannens tillåtelse. Möjligheten att dela upp kvadratmetrarna för det nya attefallshuset finns; som att bygga en permanentbostad om 20 kvm med ett tillhörande förråd om 5 kvm någon annanstans på tomten.

Vi har fått frågor kring detta tidigare attefallshus och takhöjd.

Ingen prövning mot detaljplan nödvändig för kommunen

De nya reglerna säger att man oavsett detaljplan får bygga dessa nya hus. Det gör att kommunerna inte behöver pröva någon ansökan mot detaljplanen vilket med andra ord gjort att bygglovsansökan är onödig och därför inte längre behövs.

Attefallshus och friggebod

Attefallsgrunden – Attefallshuset husgrund

Konstruktionen av husgrunden gällande Attefallshus

För ett Attefallshus så har vi märkt ett ökat intresse för att skapa en rejälare husgrund än när man tittade på friggebodarna. Detta för att friggebodar just är en friggebod och mer ses som ett övernattningsrum eller liknande. Sällan drar man in avlopp, golvvärme och liknande i en friggebod. Även om Attefallshus är helt nytt tror vi att fler kommer inreda Attefallshuset med toalett, dusch och ett mindre kök. Det blir en mindre etta kan man säga.
Därmed kan man hyra ut huset eller ha en familj inneboende under ett tag utan att man går på varandra.

En gissning är att många därför kommer välja att lägga en normal gjuten platta som en så kallad Attefallsgrund.

Det som skiljer en Attefallsgrund från en normalgrund för villor är

• Mindre hus har mindre laster som behöver absorberas i grunden.
• Mindre hus har lika många hörn som stora hus. Eftersom man troligen kommer att armera i hörnen på Attefallshusen (till skillnad från friggeboden) så blir det samma mängd armeringsjärn på en jämförbart mycket mindre yta än en normalvilla
• Eftersom man troligen har relativt sett mer armering sett till kvadratmeterantalet så behövs mindre mängd betong för Attefallshuset

Inte bara fristående hus som påverkas – även nya regler för tillbyggnad

Från och med nu får man bygga ut huset med 15 kvadratmeter utan att man behöver ha bygglov. Denna del av ditt hus får inte vara högre än det befintliga huset.

Anmälan till kommunen behövs

Även om du inte längre behöver söka bygglov för din utbyggnad på 15 kvm eller din 25 kvm stora komplementhus så behöver du göra en bygganmälan med en kontrollplan till kommunens byggnadsnämnd.

En kontrollplan är en mall som man fyller i från kommunen där man fyller i som kommunen normalt kan tillhandahålla. Dokumentet reglerar vilka kontroller som bör genomföras under tiden du bygger din tillbyggnad eller Attefallshus. Normalt under en byggprocess så genomförs ett tekniskt samråd. Men när det gäller Attefallshus så lämnas kontrollplanen in redan när bygganmälan lämnas in.

Efter att denna anmälan lämnas in så lämnar kommunen ett startbesked så länge man följer plan och bygglagen.

Fritt fram att bygga källare till Attefallshus – nästan

Reglerna tillåter att du vid ett Attefallshus även kan bygga en källare. Här kan du dock stöta på patrull om kommunen anser att markförhållandena inte är lämplig för en källare.

Hur nära får man placera ett Attefallshus

Det är väldigt vanligt att man vill bygga små hus nära tomtgräns. Inte minst garage. För att vara bygglovsfritt så ska ditt attefallshus vara minst 4,5 meter från granne. Om man väl följer detta så kan inte en granne överklaga denna byggnation.
• Hur nära får man placera ett Attefallshus
  Hej Micke, jag funderar att bygga en Attefalls hus som garage 6,20 X 4m. Den ska ha pulpet tak. Avståndet från befintlig hus ca 1m. Kan jag ha taket på garage intill huset,eller då försvinner avståndet mellan hus och garage ? Mvh Hej anonym, Saxat fr
  Läs mer

Överhäng är ofta godkänt men inte loft

När man ska bygga ett attefallshus så gäller normala regler och det är att huset får ha ett normalt överhäng men sedan är det stopp. DVs du kan inte bygga ut ett loft ut över en yta och sedan utnyttja att du bara har en grund som är 25 kvm men större yta med loftet.

Plintgrunden populär bland friggebodarna

Eftersom friggebodarna behandlades relativt styvmoderligt ur ett boendeperspektiv så räckte det för många att ställa friggeboden på en plintgrund. Det rekommenderar vi inte om man vill ha en året runt uppvärmt hus.

Ett säkert sätt att öka värdet på villan

Förutom möjligheten att bygga detta extrahus på sin tomt innebär beslutet också andra lagändringar; en- och tvåbostadshus får nu byggas till med 15 kvadratmeter utan att bygglov behövs. Vi är nog många som ser fram emot den här möjligheten att kunna öka värdet på våra fastigheter. Det ska bli spännande att följa mäklarna hur de väljer att presentera Attefallshusen i de objekt de säljer. Vi får anledning att återkomma i detta ärende om hur mycket ett Attefallshus ökar värdet på en normalvilla, med och utan ett Attefallshus.

Pris för en grund till attefallshus

Pris för en grund till ett attefallshus varierar såklart mellan olika grundtyper.
För betongplatta har vi en kalkylator här.

Vi har fått frågor kring detta tidigare angående prisuppgifter på attefallsgrunder.


• Grundkostnad Attefallshus
  Hej Micke! Jag undrar vad en grund för ett attefallshus kostar. Jag har förstått att man kan göra grunen på olika sätt. Kan du inte bara beskriva lite hur du tänker kring dem olika grundlösningarna? Vi har inte berg, då jag har förstått att det kan p
  Läs mer

Frågor och svar om Attefallshus

Vi får in frågor via ”Fråga Micke” och vissa av dessa berör attefallshus. Här finner du ett urval av dessa.


• Tjocklek platta till Attefallshus
  Hej, Tänkte bygga ett attefallshus med källare dvs 2 våningar (plattan hamnar ca 190 cm under marknivå). Jag har några frågor. 1) Hur mycket isolering bör jag ha under plattan? 2) Hur tjock bör plattan vara? 3) Om jag bygger in golvvärme, behöver jag
  Läs mer
• Platta på mark för Attefallshus
  Hej Micke Jag skall grundlägga vårt Attefallshus med platta på mark. Nu har jag schaktat bort 40 cm och i bakkant kommit ner till berg. Då berget ligger ca 70 cm djupare i framkant (4 meter mellan husets fram och bakkant) funderar jag på att schakta
  Läs mer
• Källare under friggebod
  Hej. Funderar på att göra källare till min friggebod som jag tänker bygga. En granne har frigga på plintar o den sjunker 10 cm/år så han måste lyfta upp den hela tiden. Vi har gammal sjöbotten med lermark. Vet om kompensationsanläggning ( gräva ur så
  Läs mer
• Riva garage och bygga attefallshus
  Hej vi funderar på att låta bygga ett så kallad Attefallshus. Tanken är att riva befintligt garage på ca 28kvm (dåligt skick) med betongplatta (ej isolerad), frågan är om plattan duger att bygga på eller ska man låta riva även den och gjuta nytt, var
  Läs mer
• Attefallshus på markskruv
  Hej, vore det möjligt/lämpligt att bygga vårt Attefallshus på markskruvsgrund ist för att gjuta en betong sula? Tanken är att den skall vara vinter beboelig med VA indraget. Motiverar pris skillnaden en sula? Vh P-O Hej P-O, Mitt korta svar är JA och
  Läs mer
• Grund till 25 kvm sovstuga med bastu
  Hej! Jag har grävt bort torven på åkermark, yta cirka 6,5 m x 4,5 m. Djupet är nu 15 cm. Tänker sedan lägga en grusbädd som är 10 cm. Och på det betongstenar till bärlinorna. Fråga kan det var en bra idé att också lägga markduk och markskivor i botte
  Läs mer
• Krypgrund på ojämn mark för Attefallshus
  Hej! Jag bor i Tyresö och ska nu gräva för att bygga ett Attefallshus. Det är mager, ojämn och bergig mark. Det är en stor grävare på plats då han anlägger avlopp på tomten. Men hur djupt bör man gräva för en krypgrund? Jag har läst er sida upp o ner
  Läs mer
• Utöka befintlig halvdan betongplatta
  Hej Carl-Johan, Oftast är det bästa i detta fall att ta bort den gamla betongplattan. Oftast är förrådsplattor inte så väl isolerade utan är kanske helt utan isolering under. En helt oisolerad platta blir fuktig då betongen suger fukt kapillärt. Det
  Läs mer

Inlägget Attefallsgrunden – välja grund för ditt Attefallshus dök först upp på .

När man ska etablera en byggarbetsplats eller så använder man ofta en byggbod. Ofta står en byggbod i flera år. Då kan det vara värt att faktiskt använda en energisnål grund. Det är detta vi behandlar i denna artikel, att använda rätt grund för rätt typ av bod och användning över tid.

Vilken grund rekommenderas för byggbodar

Det finns i princip alla tänkbara möjligheter för grunder till byggbodar, kontorsbodar och arbetsbodar. Men då användningen av en byggbod kraftigt kan variera över tid, dvs hur länge boden används så rekommenderas olika grunder.

Här är de grunder som vi rekommenderar för byggbodar och liknande:

• För mycket korta uppdrag av boden så rekommenderas enkla lösningar med leca, plintar eller liknande
• För grunder som ska stå över ett år eller mer så rekommenderas isolerade grunder som man kan flytta med sig. T.ex. den nya hybridgrunden kan vara ett alternativ.

Hybridgrunden – lämpar sig för bärande bjälklag

Bra byggbodar – kolla in Kaper

Kaper har ett stort sortiment av byggbodar. Dessa finner du här – Kaper.se.

Frågor och svar om grunder för byggbodar, arbetsbodar, kontorsbodar och hjulvagnar

Vi får löpande frågor in till byggbodar och grunder.

Inlägget Grund för bodar – byggbodar, arbetsbodar och kontorsbodar dök först upp på .

Idag är det fler och fler husägare som väljer att bygga till sitt hus. Precis som när man ska bygga ett nytt hus så är det en förutsättning att man lägger en grund för sin tillbyggnad. Valet av husgrundsleverantör och typ av husgrund kan därmed ske på samma premisser som för byggandet av en normal villagrund. Det som skiljer en tillbyggnad från en gjuten villagrund är flerfaldig. Denna artikel hanterar de fall där du vill gjuta en betongplatta som lösning för din tillbyggnad. Tillbyggnader har också ofta ingen färdig konstruktion då det är så anpassat till just din tillbyggnad. Det gör att du bör fokusera på konstruktion av tillbyggnaden tidigt så du inte får strul med det senare. Missa inte heller vår kalkylator nedan.

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 1 av 3 - Välj typ av byggnad

Villa

Industrihall

Garage

Uterum

Tillbyggnad

Attefallshus

Pool

Växthus

Övrigt

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 2 av 3 - Välj det län/ort som passar dig bäst

Välj Blekinge Dalarna Gotland Gästrikland Gävleborg Göteborg tätort Halland Härjedalen Jämtland Kalmar Kronoberg Lappland Malmö tätort Närke Norrbotten Skåne Småland Stockholm tätort Stockholms län Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Ångermanland Öland Östergötland

Nästa Tillbaka

Räkna ut ungefärlig kostnad för platta på mark.

Steg 3 av 3 - Välj entreprenadsform

Helentreprenad

Delentreprenad

Gör det enkla själv

Gör allt själv

Fortsätt Tillbaka

Kostnaden för en tillbyggnad varierar kraftigt, det gäller även grunden

Fokusera på konstruktionen tidigt

Betongplatta för tillbyggnaden – ett bra val

Viktigt att betongplattan för tillbyggnaden inte vilar på befintliga huset

När du ska bygga till är det viktigt att din husgrund för tillbyggnaden bär lasterna från tillbyggnaden utan att lasta på ytterligare laster mot det befintliga huset. Gör man inte det kan påverkan bli stor på det befintliga huset.

Gjuta platta mot befintlig grund

När man gjuter en betongplatta mot en befintlig grund så finns det ett antal intressanta frågeställningar

• ska du ha plattan i samma nivå som den befintliga husets grundsockel
• behöver du ha någon kantbalk mot den befintliga grunden
• hur fäster du den nya grunden i den befintliga grunden

Höga socklar – hur få plattan i samma höjd som den befintliga sockeln

Läs mer om höga betongplatta för tillbyggnader till hus med höga socklar här hos Tjällden AB.

Är tillbyggnaden bygglovspliktig

Alla tillbyggnader är inte bygglovspliktiga. Enligt attefallsreglerna så får du bygga till 15 kvm utan bygglov.

Dränerande material under tillbyggnaden

Läs mer om grundläggningsdjupet som behövs för din betongplatta i vår huvudartikel för betongplatta.

Här finns frågor och svar om dränerande material för betongplatta för tillbyggnader.

Det behövs normalt inte en kantbalk mot den befintliga grunden

När det kommer till kantbalken så beror det mycket på om du har en bärande vägg precis vid tillbyggnadens övergång till tillbyggnaden. Detta är relativt ovanligt. Man kan ta upp lasterna i den nya tillbyggnadens kantbalk för ytterväggarna samt den befintliga väggen som man bygger för.
Detta leder till att man för tillbyggnader inte behöver kantelement mot det befintliga husets vägg. Så har man en tillbyggnad om 3×5 meter och har en tillbyggnad som sticker ut 3 meter och löper 5 meter längs det befintliga huset så behövs bara 3+3+5 meter kantbalk/kantelement.

Här finns frågor och svar om kantbalk intill befintligt hus.

Hur fäster du den nya grunden i den befintliga grunden – en rörelsefog

När du bygger tillbyggnaden till ett hus så är det viktigt att man tänker igenom så att huset och tillbyggnaden inte ”sitter ihop”. Detta kan leda till sprickbildningar och sättningar. Speciellt om din grund HÄNGER PÅ det befintliga huset. Därför ska du ha en mjukfog som läggs mellan huset och tillbyggnaden.

Här har vi samlat frågor och svar om tillbyggnader rörande rörelsefog.

Extra viktigt vid tillbyggnad med betongplatta intill hus med källare

Att en grund inte får hänga på det befintliga huset gäller även för tillbyggnader intill hus med källare.
Det blir då risk för ett ökat tryck på källarväggen. Det beror lite på kvaliten på väggen ifall det blir någon risk att den trycks in. Vill man lägga in en säkerhet mot att inte trycka in väggen så kan man byta ut jord mot cellplast några extra dm på sträckan som är mot det befintliga huset. Så istället för att lägga 300 mm cellplast där kan du lägga t ex 600 mm cellplast på en bredd om cirka 1000 mm. Då ersätter du jord som har en vikt på ca 1800 kg/m3 med cellplast som har en vikt på 30 kg/m3. Betong väger 2400 kg/m3. Så lägger du 200 mm cellplast extra har du kompenserat för betongplattan. (lite grovt räknat). Det blir lite som en kompensationsgrundläggning.

Pris för att bygga grund till din utbyggnad

Här kan du se ett prisexempel för byggmaterialet för att gjuta en betongplatta för villor. En tillbyggnad skiljer sig inte avsevärt annat än i antal kvadratmeter. Speciellt om det är en enkel betongplatta på mark. Är det en tillbyggnad i sutteräng kan det skilja sig mycket.

Tjockleken på min platta

En betongplatta för en tillbyggnad gjuts normalt med en tjocklek på 10 cm. Det är samma som för en normal platta på mark. Då gjuter man in armering och eventuell vattenburen golvvärme betongplattan.

Här är relaterade frågor till tjocklek på betongplatta för din tillbyggnad.

Hur bygger man platta på mark

Se hur man bygger en gjuten platta på mark. De flesta stegen i denna artikel gäller även för tillbyggnader.

Mängden kantelement för tillbyggnaden mindre än omkretsen av tillbyggnaden

Intill byggnaden behövs normalt inga kantelement. Det gör att det inte behövs lika många kantelement som för en normal grund. Dvs omkretsen på tillbyggnaden behöver inte normalt vara synonymt med antal meter kantelement. Undantaget är om det hamnar bärande delar av tillbyggnaden precis intill huset. Då kan man behöva en kantbalk även intill det befintliga huset.

När uppstår rasrisk vid tillbyggnad

Rasrisk uppstår om du gräver ner under befintliga byggnadens betongsula. Om man har en källare är således risken betydligt mindre om man anlägger en betongplatta i markhöjd.

Vattenburen golvvärme i tillbyggnaden

När man ska gjuta en betongplatta väljer många att gjuta in golvvärme i tillbyggnaden. Då kan det behövas köpas till olika tillval för att möjliggöra golvvärmen i tillbyggnaden så att man kan koppla på eventuell befintlig golvvärme.

Här är relaterade frågor till golvvärme i tillbyggnad.

Hur drar man in golvvärmen in i tillbyggnaden från det befintliga huset – olika scenarios

När man ska dra in golvvärme i tillbyggnaden uppstår frågan hur man ska göra detta rent praktiskt. Det är inte säkert att golvvärmen kan enkelt dras in i tillbyggnaden då tillbyggnaden kan vara placerad på ett ogynnsamt sätt i förhållande till fördelaren.

• utnyttja vinden för att dra fram golvvärmen. Det man bör tänka på är att minska mängden skarvar och liknande på vinden så att läckor inte får stora skador. Det går att sätta ett avluftningspaket på golvvärmeslingans returledning, dra resten av röret skarvfritt, och sätta ett tråg under avluftningspaketet med ett skvallerrör till bottenvåningen. Då blir det tätt på vinden och det skulle synas om det blir ett läckage. Förutsatt att tillbyggnader inte är så stor så att det behövs flera slingor.

Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss som rör att dra in golvvärme i tillbyggnaden.

Tillbyggnader för relativt höga hus

Här är relaterade frågor till tillbyggnader av lite högre hus.

Tillbyggnader för hus med källare

Många som vänder sig till mig ska bygga till hus med källare. Då har man valet att anlägga husets tillbyggnad med källare eller utan.

Här är relaterade frågor till tillbyggnader med källare.

Konstruktör behövs ofta för tillbyggnader

Tänk på helheten vid tillbyggnader

• Rörelsefog: Du behöver en rörelsefog mellan tillbyggnaden och orginalhuset. Inte bara i grunden utan också mellan orginalhusets fasad och tillbyggnadens fasad. Då kan huset röra sig lite lite grann utan att fasaden spricker (vid putsad fasad)
• Byggställningar: Om du för din tillbyggnad behöver en byggställning så samarbetar vi med ett av de mer professionella och seriösa bolagen. Med över 25 år i branschen kan de erbjuda branschens bästa service för ställningar och tillbehör. Läs mer om byggställning från ABC Ställningar
• Höjd på sockeln: Grundsockeln på orginalhuset och tillbyggnadens grundsockel behöver tänkas igenom. Om du har hus med källare behöver du ofta ha en högre höjd på tillbyggnaden än om du har en krypgrund eller platta på mark grund. Ställ frågan till din grundleverantör hur du ska lösa detta.

Förbereda tomten innan – fälla träd är vanligt

När man ska bygga till så är det jättevanligt med att man behöver förbereda för markarbetet. I detta ingår även att fälla träd. Vi samarbetar med företag som gör detta.

Kontakta mig så sätter jag ihop er med ett bra trädfällningsföretag.

Special för gjuta betongplatta till hus med torpargrund

Se hur man bygger en gjuten platta på mark på befintligt hus med krypgrund/torpargrund

Fler frågor och svar om betongplatta för tillbyggnader

Här är ett antal generella frågor och svar om betongplatta för tillbyggnader.

Inlägget Betongplatta för tillbyggnad – priser och kostnader för din platta dök först upp på .

För dig som ska bygga ett attefallshus och funderar på att ha en krypgrund så är detta artikeln för dig. Missa dock inte hybridgrunden – grunden för dig som vill ha ett bärande bjälklag men med isolering under huset istället för ett kryputrymme. Den stora bulken av hus av typen Attefallshus kommer troligen byggas som färdiga moduler. En lastbil kommer ut med ett färdigt hus direkt från fabrik.

Det är detta som kommer gynna den traditionella krypgrunden. Vi tror därför att de allra flesta som ska ha en grund till Attefallshus väljer dessa grundelement eftersom merkostnaden är mycket låg jämfört med oisolerade grunder men funktionen för pengarna är hög.

Missa inte efterföljaren till krypgrunden – hybridgrunden – den isolerade varianten

Hybridgrunden är egentligen en krypgrund, men där man fyllt innanmätet, kryputrymmet med isolering. Du får därmed en mycket fuktsäker och välisolerad grund för dit attefallshus. Grunden blir lika välisolerad som betongplattan men du behöver ingen betong vilket många gillar för enklare hus såsom attefallshus.

Läs mer om hybridgrunden här.

Krypgrunden är bra för färdigtillverkade hus

Du genomför markarbetet som vanligt (se exempelvis här) ställer upp dina krypgrundsbalkar enligt en ritning och sedan är det bara att ställa upp huset.

I de fall lastbil kommer med huset

Välj fuktsäkra alternativ som grundbalkar

Idag finns det isolerade krypgrundselement som bildar grundbalkar. Det gör att klimatet i krypgrunden både är gynnsamt ur isoleringsperspektiv men också för fukten. Fukt skapas i krypgrunder som är oisolerade.

Läs mer om fuktsäkra krypgrunder här

Fördelar med krypgrunder för Attefallshus

• Bästa grunden om huset kommer från fabrik med färdigt bjälklag.
• Mycket kostnadseffektiv grund.
• Mycket låg arbetskostnad på plats för hantverkare. Mindre än exempelvis lecablock eller liknande lösningar.
• Fuktsäker

Nackdelar med krypgrunder för Attefallshus

• Mindre intressant om man ska ha vattenburen golvvärme i husgrunden.

Inlägget Attefallshus med krypgrund dök först upp på .

Yippey , jag ska bygga mitt egna hus. Eftersom jag brinner för bygg och gärna hjälper andra med liknande problemställningar jag själv har haft så passar bättre inget för denna webbsida än att skriva om mitt eget bygge. Här kommer jag dokumentera alla frågeställningar som jag ställs inför då jag bygger huset. Husbygget följer också en plan jag har för att jobba med min utmattning som jag drabbades av 2015. Jag klarar helt enkelt inte 8-10 timmars jobb med en dator längre.

Detta hus ska jag bygga – se 3D modellen nedan

Kort beskrivning: Enplanshus – gästhus
Storlek: Cirka 55 kvm

Se 3D modellen nedan för att enklast förstå detta.

Bygg huset själv och tjäna in en årslön på någon månad

2015 blev jag utmattad (utmattningssyndrom). Läs mer om det här om du är intresserad. Så anledningen att jag ska bygga mitt hus själv är faktiskt inte för att tjäna pengar. Jag har varit tvungen att lägga om mitt liv.
Jag ogillar upplägg såsom ”tjäna 100 000 kr skattefritt på en vecka” och liknande -de är ofta scams.
Men om du bor i Sverige som har världens högsta skattetryck på arbete så finns det alla anledning att fundera en extra gång ifall du inte ska bygga lite själv. Om du ska bygga ett hus eller göra annan större investering i ditt boende så rekommenderar jag dig därför att ta fram miniräknaren. Räkna på vad det kostar att bygga ett hus med inhyrda hantverkare, om du nu hittar någon. På detta betalar du moms, sociala avgifter mm. Du slår i taket på rotavdraget garanterat så den kan du lägga åt sidan när du bygger större än ett kök eller liknande. Lägg därtill räntan sedan och amortering på detta kapital.
Jag ska bygga ett helt hus. Jag är egen och har ganska hög timpenning (cirka 1 000 kr/timme). ÄNDÅ LÖNAR DET SIG FÖR MIG ATT BYGGA PÅ HUSET PÅ HALVTID jämfört med att lägga ut jobbet på andra. Eftersom jag är egen kan jag göra detta. När du planerar att gå till banken och ta ett megalån för att bygga. Varför inte ta chansen att betala dig själv ett år (jobba på halvtid är väl kanon). Men som sagt – gör det inte bara för pengarna, gör det även för dig själv. Det är därför jag gör det. Men det gör ju inget att det är grymt lönsamt.

Det är för dig som tänker som jag som jag skrivit denna artikel. För dig som vill sätta dig in i ditt kommande bygge, eventuellt tänker liknande som jag kring att bygga själv. Jag vill att du ska kunnafölja med mig under projektets gång och förstå hur jag tänkte när jag byggde och vill undvika samma misstag jag gjorde :).

För mig som är i branschen nu, sen 2010, men som aldrig byggt ett hus helt själv ska detta dessutom bli sjukt roligt.

Många steg mot ett hus – vi tar ett steg i taget

Jag vill skynda långsamt. Tänker låta huset växa fram, gå in i detaljerna. Vilka verktyg behövs för diverse olika behov. Ska bli kul bara att göra all research.

Under denna rubrik kommer jag längs med vägen spalta upp alla delar i projektet.

• Högnivåplanering – grovskisser – 3D modellering
• Bygglovsprocessen – suck
• Konstruktion
• Riva befintlig carport
• Planering & budgetering för byggprojektet

Högnivåplanering – grovskisser – 3D modellering

Det finns många verktyg för att åstadkomma en bra skiss.

Bygglovsprocessen – suck

Bygglovsritningar som vi tagit fram
Vi har faktiskt haft hjälp med att rita upp bygglovsritningarna. Men om du är intresserad och gillar att sätta dig in i saker kan du göra dessa själv.

• Fasadritningar
• Översiktplan
• Planritningar

Här är några steg/motgångar som vi har behövt hantera för att få fram dessa bygglovsritningar

Planering & budgetering för byggprojektet

Även om jag ska bygga det mesta själv är jag inte dum. Vissa saker måste jag ta in hjälp för. Men jag tänker verkligen välja ut material och byggsystem utifrån att jag ska kunna göra det själv. Där sparar jag pengar. Detta påverkar definitivt min konstruktion (se nedan). Det ska vara enkelt att lägga grunden själv, sätta väggarna själv.

Konstruktion

Vi har valt följande konstruktion. Denna är inte helt klar och färdigställd då bygget pågår och vi är i bygglovsprocessen just nu.

• Hybridgrund
• Isolerade väggar

Riva befintlig carport

Vi inväntar bygglovet, som även inbegriper ett rivningslov av en befintlig carport. Detta ska bli jättekul bara att riva carporten. Tittar just nu på bra verktyg för att enkelt kunna fixa med detta själv. Kommer eventuellt också köpa en billig bil för att köra grejor till tippen enkelt.
Typ en begagnad Dacia eller nåt – se här för vad det är för något.

Kommer även köpa schyssta verktyg under hela processen, bra kläder mm. Allt ska researchas noga – så kul.

Frågor om att bygga mitt egna hus

Ställ gärna frågor till mig om detta. Jag kommer jobba sjukt mycket med huset och hjälper gärna till.
Men jag kan inte alla byggsystem, så använder du något byggsystem jag inte känner till så kommer jag nog inte kunna hjälpa till.

Ställ frågor till mig här – fråga micke.

Här är frågor om att bygga mitt eget hus som inte passade in på de olika stegen ovan.

Inlägget Bygga ett nytt fristående hus – följ med på min resa när jag bygger ett hus dök först upp på .

Det finns mycket tycke och smak när det kommer till att gjuta en betongplatta. En typisk sådan lösning är om man ska ha villabygel i kantbalken eller inte. Många byggare gillar det. Men du kan även få en lika bra konstruktion med normala armeringsjärn och armeringsnät. Här reder vi ut skillnaden mellan dessa sätt att bygga och hur du ska tänka.

Armeringsbygel i kantbalken

Armera med armeringsjärn och armeringsnät i kantbalken

Konstruktören väljer ofta armeringslösningen – och tänker inte alltid på priset

Om du har anlitat en konstruktör för att rita upp din grund så är det inte alltid konstruktören tänker på att skapa den mest prisvärda lösningen för dig som kund. Konstruktören överarmerar ofta. De jag jobbar med dimensionerar armeringen efter lasterna. Då får man exakt så mycket armering som man behöver.

Kontakta min grundkonstruktör och sänk priset på grunden

Jag jobbar med lösningar där man väljer armeringsjärn och armeringsnät för armering av kantbalken. Det sparar ofta pengar.
Tveka inte att kontakta mig om du vill komma i kontakt med en grundkonstruktör som tänker som mig så kan vi hjälpa dig att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen.
Hitta konstruktör.

Vilken armeringslösning är bäst

Båda fungerar lika bra. Jag rekommenderar dock att du inte överarmerar. Det är det vanligaste felet många gör. Att överarmera och överdimensionera inom bygg är vanligt och menar jag driver onödiga kostnader och påverkar miljön negativt.
Och ska du använda armeringsbyglar – använd standard dimensioner. Annars måste de bockas på plats och då blir det dyrt.

Frågor och svar om armeringsbygel

Vi får löpande frågor in till oss om armeringsbyglar. Här är dessa.

Inlägget Skillnad att bygga med villabyglar i kantbalken vs armeringsjärn och armeringsnät dök först upp på .

Det har blivit allt vanligare med tillbyggnader och många väljer hellre att bo kvar i huset och bygga ut det, istället för att behöva flytta från det. En tillbyggnad kan bli en bra investering. Husets totala yta kan göras större och en förändring på ett hus innebär en värdeökning samtidigt som du slipper transaktionskostnaderna som är förknippat med att köpa och sälja ett hus. Med andra ord är en tillbyggnad en investering som absolut kan löna sig i längden , och du vet vad du får. Ju mer du kan göra själv desto mindre pengar behöver du också låna givetvis. Mitt mål är att med denna artikel hjälpa dig att lyckas i ditt tillbyggnadsprojekt med husgrunden i fokus givetvis. Det är många praktiska frågor som ska besvaras vid tillbyggnaden och jag försöker täcka in desa också så gott jag kan.

Att bygga till på ett befintligt hus kan innebära många funderingar och frågor. Det kan kräva en hel del engagemang och framförallt kunskap om hur man bör gå tillväga. Vid en tillbyggnad finns en rad olika faktorer man bör tänka igen såsom exempelvis husets arkitektur, karaktär, omgivande miljön, marken och dess beskaffenhet och sist men inte minst den tänka funktionen i tillbyggnaden. Det är viktigt att man har rätt planering, smarta lösningar så att tillbyggnaden blir en ytterligare en plats i hemmet att trivas i.

Vilket typ av hus ska du bygga till

Det befintliga huset spelar stor roll för hur din tillbyggnad ska gå till. Hur ser din befintliga byggnad ut? Detta är avgörande för hur du sedan vill gå vidare med din tillbyggnad.

• Bygga till hus med låg betongplatta, dvs låg sockelhöjd över marken
• Bygga till hus med källare eller sutteräng, dvs bygg till så din tillbyggnad får en hög sockelhöjd
• Bygga till hus med hus med krypgrund, dvs 20-40 cm sockelhöjd

Olika val av husgrund för din tillbyggnad

• platta på mark
• krypgrund
• hybridgrund
• plintgrund
• källargrund

Att fundera igenom innan du väljer grund för tillbyggnad

Här finner du lite tips inför grundläggningen av din tillbyggnad.

• Nya regler för tillbyggnader under viss kvadratmeteryta – se Attefallshus. Om din tillbyggnad är mindre eller lika med 15 kvm så kan din byggnad vara bygglovsfri. Det betyder dock inte att du kan bygga hur du vill.
• Hårdare krav för byggnader som kräver bygglov. Att bygga ut kräver mer idag av husägare än före 2012. Då infördes hårdare regler för när bygget får starta och regler för exempelvis grundritningar. Vänd dig till din grundleverantör för att få en grundsektion. Se även här för mer information om grundritningar och liknande.
• Uppvärmning. Många passar på och ser över sin uppvärmningslösning när de ändå bygger till. Läs den här artikeln om du står i begrepp att se över din uppvärmning, speciellt om du funderar på vattenburen golvvärme.
• höjd på grunden och grundens sockel
• vid golvvärme behöver man tänka igenom hur dessa rördragningar ska ske

Priset är alltid en viktig faktor

Plintgrunden blir ofta billigast. Men vill man ha en åretruntboende i huset så är det krypgrund, hybridgrund eller platta på mark som gäller för mig. Har man ett befintligt hus med källare väljer många att bygg ut även med källare. Mest för att de kan och att höjderna på tillbyggnaden ska komma i våg.

Prismässigt är anser jag krypgrunden mycket prisvärd. Du får åretruntstandard till ett bra pris. Dyrare än plintar men inte särskilt mycket. Plintar är billiga i teorin, men vill man säkra att man inte får en grund som sätter sig (mest pga tjällyftning ). Med plintar har man som sagt problemet att man för att säkra tjällyftningens gräva ur ”plintgroparna” ner till tjälfritt djup. Och eftersom man ofta vill ha rätt många plintar blir det väldigt mycket jobb som brukar ta ut sig och du får en sämre grund. På berg däremot är plintar ett bra alternativ eftersom sprängning är så dyrt.

Husgrund på ditt befintliga hus

Ditt befintliga hus har en husgrund. Detta får stor inverkan på val av husgrund. Mestadels påverkar det utifrån att man helst vill matcha det befintliga husets sockelhöjd över marken. Om sockeln är hög så behöver man antingen kompensera upp grunden i nivå med huset eller på något sätt trolla bort skillnaden mellan de olika husgrunderna.

Den konstruktionen kan vara lite komplex att förklara men kontakta mig så förklarar jag. Exempelvis genom att ställa en fråga här.

Ritningar för tillbyggnaden och vad de kostar

Vi har täckt in ritningar för bygglov generellt ganska rikligt här på husgrunder.com. Här kan du läsa om det i artikeln om bygglovsritningar. Grundritningar för tillbyggnaden är ofta en handling som kommunerna börjat kräva in. Och eftersom du behöver lastnedräkningar (åtminstone på ett ungefär) så behöver du ofta konsultera en konstruktör för att kunna ta fram dels konstruktionen men också de ritningarna som hör till grunden. För grundritningar finns det möjlighet att få till dessa genom att jobba ihop med din grundleverantör. Jag samarbetar med Tjällden ab kring grundritningar.

Frågor från besökare om pris på ritningar för tillbyggnader
Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss kring tillbyggnader och pris på ritningar.

Markens beskaffenhet

Markens beskaffenhet är viktig för valet av grund.

• Bygga på sluttande berg: Om du ska bygga till på sluttande mark och INTE vill spränga eller har svårt för att bygga en klack som gör att du kan terassera så talar det för en plintgrund.
• Bygga på sank mark: Om du ska bygga till på sank mark och får rådet att påla, då är valet enkelt. Man kan nämligen bara påla platta på mark grunden

Vattenburen golvvärme i tillbyggnaden

• Ingjuten vattenburen golvvärme – dvs platta på mark grunden (och förvisso även plattan i källaren)
• Vattenburen golvvärme ovanpå bjälklag. Detta gäller framförallt för plintgrunder och krypgrunder

Så i båda fallen så går det att ordna, men det blir en billigare golvvärme lösning om du väljer platta på mark.
Det som är speciellt med golvvärme och tillbyggnader är att man ofta vill ansluta till befintliga shuntar och liknande. Detta löser ofta grundmaterialleverantören på ett bra sätt men beroende det befintliga husets premisser så kan det bli mer eller mindre knepigt att lösa golvvärmen. Men oftast går det enkelt att koppla på sig det befintliga systemet.

Frågor från besökare om tillbyggnader och vattenburen golvvärme
Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss kring tillbyggnader och vattenburen golvvärme.

Hur drar man in golvvärmen in i tillbyggnaden från det befintliga huset – olika scenarios

När man ska dra in golvvärme i tillbyggnaden uppstår frågan hur man ska göra detta rent praktiskt. Det är inte säkert att golvvärmen kan enkelt dras in i tillbyggnaden då tillbyggnaden kan vara placerad på ett ogynnsamt sätt i förhållande till fördelaren.

• utnyttja vinden för att dra fram golvvärmen. Det man bör tänka på är att minska mängden skarvar och liknande på vinden så att läckor inte får stora skador. Det går att sätta ett avluftningspaket på golvvärmeslingans returledning, dra resten av röret skarvfritt, och sätta ett tråg under avluftningspaketet med ett skvallerrör till bottenvåningen. Då blir det tätt på vinden och det skulle synas om det blir ett läckage. Förutsatt att tillbyggnader inte är så stor så att det behövs flera slingor.

Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss som rör att dra in golvvärme i tillbyggnaden.

Bygga till med betongplatta på mark

En betongplatta på mark är den vanligaste formen av grund för en tillbyggnad. Det beror inte minst på att många vill ha en året runt komfort i tillbyggnaden vilket ofta leder till att man vill ha en betongplatta. Detta pga den vattenburna golvvärmen och den solida grund som betongplattan innebär.

Om man ska anlägga en platta på mark kan det ibland vara svårt att veta hur man ska gå tillväga med dräneringen.

Läs mer om betongplatta tillbyggnader här. Se även nedan stycke.

Frågor och svar om betongplatta för din tillbyggnad
Här kommer frågor och svar jag har fått tillsänt mig som har med att välja betongplatta för sin tillbyggnad.

Bygga tillbyggnad med källare

Om man väljer att bygga även en källare i tillbyggnaden så får man givetvis mer yta i huset. Denna yta brukar man inte räkna in som boyta, men däremot biyta. En källare kan vara ett användbart alternativ eftersom att det kan bli som ett rum med oändliga möjligheter.

Se här för mer info om att bygga tillbyggnad med hög sockel

Vill man så kan man bygga till en ny källare till tillbyggnaden för att sedan lägga den djupare än det befintliga huset. Dock bör man tänka på att marken tål det och inte gräva ända ner till grundvatten (se markundersökning nedan). Tänk på att vara noggrann och försiktig så att huset inte sätter sig under själva byggnadsfasen, men detta bör inte vara några större problem om man är försiktig. Det kan också vara bra att fundera över hur det befintliga huset är. Hur ser marken ut som den är byggd på? Om det är dålig mark så bör man vara extra försiktig när man gräver ur.

Bygga till betongplatta till byggnad med källare
För dig som har en källare och vill bygga till med exempelvis platta på mark, så kan det vara bra att låta en byggtekniker kontrollera källarväggen för att ta reda på om den kommer att kunna motstå det ökade jordtrycket från tillbyggnaden.

Frågor från besökare om tillbyggnader och att bygga ut med källare
Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss kring tillbyggnader och att bygga ut med källare.

Bygga till med en torpargrund / krypgrund

• Enkel reparation/bygga ut rör och el – Man kommer på ett smidigt sätt åt dessa när man exempelvis vill flytta köket eller bygga ett nytt badrum. Om det skulle uppstå en vattenskada (uppstår väldigt sällan, vart tionde år i svenska hushåll) är det lätt att reparare vattenskadorna.
• Radonsäkert – I och med att krypgrunden ventileras är den radonsäkert. Om det ändå skulle uppstå problem, är dessa lätta att vidta åtgärder med.
• Översvämningsskydd – I och med att huset befinner sig en bit upp, kan vattnet på ett enkelt sätt pumpas ut ur krypgrunden.
• Minskad risk för byggfukt – I och med att trossbotten idag tillverkas i fabrik är den redan torr från början och kräver inte torkning på plats (såsom vid exempelvis platta på mark).

När det gäller kostnaden så kan en källare innebära en kostnadsökning. Man behöver nya källarväggar som ska dräneras om, men detta gäller inte om väggen är mot det befintliga huset. Med en platta på mark eller en torpargrund/krypgrund behöver man inte ha ett dräneringsskikt under jorden (den består av vanlig grund). Dessutom kan det kosta runt 10 gånger mer att radonsäkra en platta på mark eller en källare, jämfört med en krypgrund. Med detta sagt kan kostnadsskillnaden med andra ord vara relativt hög, men ibland får man tänka på andra för- och nackdelar med samtliga val. Trots att en källare kan innebära större kostnader, får man tänka på att man med en källargrund kan ha vattenburen golvvärme i källaren, någonting som man inte kan ha i en torpargrund. Självklart kan man ha det i bjälklaget, men inte i torpargrunden. Som vi vet är vattenburen golvvärme en lösning som många väljer just på grund av att man kan få in uppvärmning i huset.

Läs mer om att bygga till med en krypgrund här.

Här är frågor och svar om krypgrunder och tillbyggnader.

Sockelhöjd och val av husgrund för tillbyggnaden

Se hur Tjällden bygger en hög sockel här.

Dvs du kan välja att ha ett källarutrymme innanför sockeln eller helt enkelt fylla den med ex dränerande material.

Här är frågor och svar om sockelhöjdens inverkan på val av tillbyggnadens grund.

Att bygga ett uterum är mycket likt en tillbyggnad

Att välja grund för sitt uterum är identiskt med projektet för att bygga till, med möjligen det undantaget att husägaren tar lite mindre lätt på denna utbyggnad. Dvs det behöver inte vara året runt standard på samma sätt och man kan tänka sig en betydligt lägre kostnad ofta. Men rent byggnadstekniskt är det ingen skillnad (förutom behov av isolering).

Här kommer frågor och svar jag har fått tillsänt mig som har med att välja grund för sitt uterum.

Sättningar vid tillbyggnader

Bland det viktigaste för att säkerställa skydd mot att huset får sättningar kan nämnas.

• grundläggning på dålig mark vilket leder till att bärigheten i marken inte klarar lasterna. För att undvika detta kan man behöva göra en markundersökning.
• dåligt genomfört markarbete. Man kan exempelvis ha slarvat med att inte ta bort all tjälfarlig mark under den kommande tillbyggnaden. Här spelar exempelvis uppackningen roll. Dvs om du har en mark där du behöver schakta bort mer material än bara till det schaktdjup som grunden kräver. Dvs för en betongplatta mellan 500 – 600 mm. Om då marken behöver schaktas till 800 mm så blir uppackningen 200 mm.
• för höga laster på huset mot vad grunden är dimensionerad för- detta är idag ganska ovanligt om du bara anlitar bra konstruktörer och tillfrågar duktiga grundtillverkare vad du ska tänka på kring din konstruktion- där ett exempel på grundleverantör är Tjällden AB.

Dränering och tillbyggnader

Här är frågor och svar om dränering för tillbyggnader.

Konstruktör ofta nödvändigt för tillbyggnader

Att anlita en kvalificerad byggtekniker är något som rekommenderas och då kan man också få hjälp med att utreda och göra konstruktionsritningar för tillbyggnaden. Inte minst om huset är mer komplext. Det är framförallt lastplanen som är viktig ur ett gurndperspektiv. Är det ett enplanshus och du vet vad du gör kan lasterna ganska lätt hanteras direkt hos grundtillverkaren.

Behövs en markundersökning pga tillbyggnaden?

För att ta reda på om marken kommer att klara av en tillbyggnad generellt så kan en markundersökning vara på sin plats. Vet du vad din mark tål. Är det befintliga huset pålat? Läs mer om markundersökningar här.

Frågor från besökare om att välja husgrund för tillbyggnader

Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss som rör mer valet i sig för tillbyggnadens grund.

Frågor från besökare om tillbyggnader

Här följer de frågor som våra besökare skickat till oss kring tillbyggnader och husgrunder.

Inlägget Bästa valet av husgrund tillbyggnad dök först upp på .

Pålade grunder är komplext. Om du har mark du misstänker vara av sämre kvalitet, dvs bärigheten är låg, så är det extra viktigt att genomföra en markundersökning. Denna markundersökning ska berätta om huruvida du behöver genomföra en pålning eller inte. Om du sedan behöver påla din grund så faller oftast valen på betongplattan som bär upp grunden på ett bättre sätt än framförallt kortare balkar.
Balklösningar kan förekomma men måste då vara långa som bär ordentligt över pålarna.

Lastplanen berättar hur stora laster huset skapar

Man behöver en lastplan som visar vilka laster som huset skapar och som marken måste ta upp utan att ge efter. Dvs om du har ett tungt hus som ska stå på mark med dålig bärighet så är risken hög att huset sätter sig. Därför måste man ha en lastplan för att veta om dessa laster.

Pålplanen visar vart pålarna ska sitta

Pålplanen definierar vart pålarna ska sitta. Lasterna tas upp med pålarna och anpassas utifrån lastplanen. Områden med högre laster kan behöva pålas extra. Mellan dessa pålar ska sedan grundkonstruktionen bära husgrunden.

Grundleverantören ritar upp en grund som bär över pålarna

Eftersom pålarna bär huset och marken sjunker undan i övrigt så behöver grunden vara fribärande över pålarna. Det gör grundkonstruktionen extra komplex vid pålade grunder och gör att betongplattan är mer lämplig än krypgrund med kortare balkar.

Parametrar som påverkar din pålning

Det finns ett antal parametrar som påverkar hur komplex din pålning blir.

• Husets form och laster som huset genererar påverkar pålningen och anges i lastplanen. Vinkelhus har andra laster än ”raka” hus. Därför går det år fler pålar i ett vinkelhus.
• Geografi. Bor du i vissa områden är det svårt med företag som utför pålning och därmed blir etableringskostnaden högre. Men det kan också vara såå att efterfrågan driver kostnader också. T.ex. i Stockholm är utbudet stort men också efterfrågan. Stockholmsfirmor ligger därför normalt sett högre i kostnad.
• Grundtyp. En betongplatta fördelar effektivt ut laster på huset in i grunden vilket ur ett pålningsperspektiv gör att man faktiskt behöver fler pålar än för en krypgrund.
• Storlek på grunden. Ju större grund desto fler pålar
• Hur långa pålar ska du ha. Ofta tar pålningsföretag en kostnad per meter pålning. Dessutom tillkommer en avgift för så kallad bergsko och topplatta.
• Etableringskostnader. Etableringskostnaden beror på vart i Sverige man bor.

Hustillverkare drar till med höga summor för pålning

Det är vanligt att hustillverkare anger priser kring 300 000 kr för en pålning. Det ska sägas att denna siffra har jag varit med om vid dålig mark men är en ganska hög siffra.

Jag har en känsla att hustillverkarna drar till med höga summor för att sätta lägre förväntningar hos kunden.

Pålning kostar mer och priset varierar kraftigt

Priset på att påla är olika från varje hus, det beror bland annat på hur långt ner man ska påla. Det beror också på hur många pålar du behöver och vilken slags grund du bygger på. Men om vi tar ett exempel på en villa som har 100 m2 som ska ha förstärkning och pålning kommer det att kosta mellan 70 000 och 180 000. Detta är ett jättestort glapp mellan de olika priserna men de beror på att husgrunderna kan ha helt olika förutsättningar.

Priset för att påla varierar också kraftigt från olika tekniker och entreprenörer. Vi har hört om pålningar som kostat upp till en halv miljon. Det som gör pålning lite speciellt dessutom är att pålarna bär upp husgrunden och därmed skapas komplexa spänningar inne i betongplattan. Det gör att grunden ofta behöver göras mer robust vilket fördyrar den ytterligare. Så det är inte enbart själva pålningen som kostar.

Frågor om pris och kostnader för pålning som kommit till mig

Vi får löpande frågor in till oss om pålning och dess relaterade kostnader. Här är dessa frågor.

• Dagvattensystem – läs mer om dessa här.
• Grundvatten. Du kan behöva få bort grundvattnet. Då behöver man pumpa bort vattnet.
• Dräneringslösningar (utöver bara dräneringsrör intill/under huset) såsom dikning osv

Blöt och sank mark – behövs pålning

Pålning är framförallt för att hantera mark med dålig bärighet. Om du har blöt mark behöver du komplettera med olika lösningar för att hantera vattnet som behöver åtgärdas.

När ska man påla och när räcker det med en kompensationsgrundläggning

Det är bärigheten i marken som avgör hur du ska gå tillväga och om en kompensationsgrundläggning räcker.

Den gräns som grundtillverkare rekommenderar är normalt en bra bit över 50 Kpa. Om man har mindre bärighet i marken än så behöver man antingen påla eller utföra kompensationsgrundläggning.

Jag har personlig erfarenhet av att en budgivning kraschade pga att huset hade en kompensationsgrund istället för en pålad grund. Mitt under visningen kom det fram att ALLA grannarna hade pålat. Vi som då var med i budgivningen och kunde grundläggning var inte så oroade eftersom kompensationsgrundläggning ofta fungerar alldeles utmärkt. Men ingen vill äga ett osäljbart hus. Det vill säga vi satt på information som ingen annan hade. Och alla drar öronen åt sig när de hör att man borde pålat istället för att använt kompensationsgrundläggning.

Att använda tekniken pålning ger en stabil och säker grund. Det finns olika varianter av pålning några exempel är stålrör, betong och trä. De olika pålarna har olika egenskaper och vilken man ska välja är beroende på vad man vill ha/behöver. Man använder pålar till villor, broar och vägar.

Det pålarna gör är att de tar lasten från byggnaden och sedan jämnar ut den ner till undergrunden. Precis som grundsulan gör under t.ex murar. De måste vara tillräckligt breda så att trycket kan fördelas och så att markens bärighet inte överlastas. Grundsulor och pålar brukar vara armerade med betong så de blir ännu starkare.

Om marken är för låg eller om sättningarna blir för stora så kan pålarna lägga över lasten från byggnaden till djupa marklager. Förut var pålar ofta gjorda av trä men nu används mest betong eller stål. Men problemet när man använda pålar som var gjorda av trä var att eftersom att pålarna var så långt ner i marken fanns de risk för att grundvattnet gjorde så att de ruttnade.

Pålar är något man får tänka på innan man bygger ett hus annars kan man inte använda sig av tekniken. Dessa pålar slåss ner ända till man känner något bergliknande och då går det inte längre. Man kan antingen borra ner, slå ner eller pressa ner pålarna. Vilken teknik man ska använda beror på hur marken ser ut och hur långt ner det är till de hårda. Det som är vanligast att använda i villor är att man slår ner pålarna. Tack vare pålarna kan man bygga hus där marken egentligen inte skulle ha klarat att ha ett hus. Pålarna hjälper till genom att de belastar husets tyngd längst ner där de är ett bergliknande material.

Hur fort kommer sättningar

Sättningar kommer också i regel fort. Dvs antingen sätter sig huset relativt omgående eller så bär marken. Men givetvis kan det tillkomma yttre omständigheter under årens lopp som gör att hus kan sätta sig.

Avloppen är speciella för pålade grunder

Avloppen kan utsättas för spänningar om marken sjunker och huset står kvar på pålarna. Därför ”hänger” man avloppsrören i betongplattan så att det snarare följer betongplattans position än markens. Detta kan annars ställa till med problem för husägaren.

Frågor om pålning som kommit till mig

Vi får löpande frågor in till oss om pålning. Här är dessa frågor.

Inlägget När du behöver påla din husgrund dök först upp på .

Det har blivit mycket populärt med hus som byggs enligt den så kallade Attefallspricipen. Det är givetvis möjligheten att bygga utan bygglov som gjort hustypen så populär. När huspriserna fullständigt skenar är det alltfler som känner att de vill investera i sitt befintliga hus. Detta har lett till att alltfler väljer att bygga även en källare som ligger under Attefallshuset.

Får man bygga attefallshus med källare

Här är frågor och svar om tillstånd att bygga attefallshus med källare.

Storleken på attefallshus med källare

Ett Attefallshus får vara max 25 kvm stort. Det är dock skillnad på ett hus storlek och grundyttermåttet. Så grundyttermåttet får inte vara 25 kvm. Det är storleken inklusive fasadens mått som gäller. Träfasader bygger cirka 2 cm i yttermått åt alla håll. Glöm inte dra av dessa centimetrar när du ska bygga och rita upp din grund.

Byggtekniskt mer komplext än betongplatta – men ändå enkelt

Ett Attefallshus med källare är givetvis mer komplext än densamma utan. Detta beror mycket på marktrycket som källaren utsätts för. Men med tanke på att husen inte har så stora laster är det relativt enkelt.
Det man kan tänka på är att man max får ha 4 meter till takknocken. Källaren gör att man får ändå ett antal decimeter grundsockel, vilket ju lämnar mindre utrymme för huset entreplan.

Det är också så att källarväggarna ska stå emot dagvatten och fukt osv.

Fler och fler undersöker möjlighet till källare

Genom att bygga en källare under Attefallshuset så får man en större husyta givetvis.
Därför undersöker alltfler möjligheten att bygga Attefallshus med källare. Tänk dock på att en källare behöver vara riktigt väl isolerad och fuktsäkrad för att den ska vara bra för en människa att bo i.

Offert på attefallshus med källare

Jag har kontakter på byggmaterial för grunder och källarväggar och jag har kontakter med byggare över i princip hela Sverige.

Här är frågor jag har fått historiskt kring offerter på attefallshus med källare.

Så bygger du ditt Attefallshus med källare

Här kommer vi redogöra för hur du kan bygga ditt Attefallshus med källare.

• Schaktning av mark för källaren
• Husgrund till källaren – källargolvet
• Källarväggar
• Bjälklaget
• Förstaplanets väggar
• Tak och takstolar

Schaktning av mark för källaren

Ett Attefallshus får ju bara vara 4 meter högt. Det är därför svårt att bygga två våningar. Det gör att man istället gräver sig ner för att komma åt de extra kvadratmetrarna. Det gör markarbetet mer likt ett poolprojekt än ett platta på mark projekt. Skillnaden är att väggarna är högre (2.5 m istället för 1.5 meter). Annars är projektet faktiskt mycket likt.

Du börjar med att schakta bort material för att göra plats för källaren.
Du måste gräva bort all matjord. Den är inte lämplig att ha nära källargolven eller källarväggarna.

Husgrund till källaren – källargolvet

Husgrunden till källargolvet läggs genom att gjuta en normal platta på mark. Du får därmed ett betonggolv kan man säga.

Läs mer här för att läsa om betongplatta på mark.

Källarväggar

Du kan välja bland olika lösningar för att bygga dina källarväggar. Några val ser du här.

• Välisolerade källareväggar från Tjällden AB (se bild intill)
• Källareväggar av Ytong
• Källarväggar av leca
• Källarväggar av Thermomur

Viktigt att dränera källarväggarna

Eftersom man gräver sig ner i marken är det viktigt att man tänker igenom fuktproblematiken från början. Dränera därför huset väl.
Se mer om dränering här.

En av de viktigare delarna i ett dräneringssystem är valet av dräneringsskiva.
Läs mer här om dräneringsskivor.

Bjälklaget

Du vill ha god isolering i bjälklaget ner till källaren så att inte för mycket värme går ner i källaren från entreplanet. Men samtidigt vill du ha ett så tunt bjälklag som möjligt så att källaren blir så hög som möjligt.

Du kan bygga bjälklag på många sätt och det vanligaste är att använda träreglar. Men du kan också gjuta ett betongbjälklag på en samverkansplåt på pewa eller liknande. Eventuellt- med isolering på undersidan om man har höjd för det.

Har du mycket plats i källaren kan man ju använda trapetskorriderad plåt med isolering ovanpå.

Källare och sutterängs för attefallshus byggs på samma sätt

Precis som jag har skrivit om tidigare här på husgrunder.com så är källare och sutteränghus mycket lika varandra. Skillnaden kan vara att sutterängtomter ofta är mer utmanande som byggprojekt. Fler gånger än annars inbegrips även en sprängning i projektet eftersom den lutande tomten ofta utgörs av berg.

Här finns frågor och svar som relaterar till attefallshus på en sutterängtomt.