Vilken husgrund för ditt bygge – platta eller krypgrund

Vad ska man tänka på när man väljer typ av grund?

Olika hus kräver olika typer av husgrunder och sätter därmed en begränsning av vad du kan välja.

• Val av hustillverkare
• Höjd på grundsockeln
• Önskad konstruktion
• Pris
• Miljön
• Tjälskador
• Tomtens läge
• Tillbyggnad
• Golvvärme och uppvärmningssystem

Hustillverkaren sätter begränsningar

Till att börja med sätter husleverantören du tänker välja sina begränsningar.
Varje husleverantör har ofta standardiserad på en grundstyp som är platta på mark och krypgrund. Det är dem två stora typerna. Plintgrunden påminner om krypgrunden konstruktionsmässigt när det kommer till hustillverkaren.
Den överhängande majoriteten av dessa görs på platta på mark. För att du ska kunna dimensionera grunden på rätt sätt så ska du ställa krav på hustillverkaren att tillhandahålla de laster huset genererar ner mot grunden. Dem lasterna ska hustillverkarna kunna redovisa för dig som ska köpa husgrunden och kunna ge den till grundleverantören så att dem kan dimensionera lasterna beroende på hur huset är konstruerat.
Krypgrunder förekommer framförallt för Älvsbyhus och Smålandsvillan.

Vår rekommendation är att du inte bara bör fråga hustillverkaren vad dem rekommenderar för husgrund, utan precis som i alla byggprojekt så är det bra att du själv tar kommandot genom att exempelvis dela upp projektet i olika delentreprenad. Dvs du lägger dig själv i val av grundtillverkare och om det är lömnsamt själv handlar upp denna del av husprojektet. Om det visar sig vara billigare så varför inte göra det även för övriga delar av huset. Det kan exempelvis vara billigare att få huset stomrest som en delentreprenad och sedan driva byggandet av innanmätet själv. Du kan alltså bryta ner husets kostnader i hanterbara projekt vilket gör husprojektet mer hanterbart. Så även för husgrunden. Även om hustillverkaren kommer med ett pris, så rekommenderar jag dig att du försöker ta in priser även från andra leverantörer.

Höjden på grundsockeln

Höjden på grundsockeln är avgörande för val av typ av husgrund. Vi har försökt förklara hur du ska tänka ur ett användningsperspektiv i en separat artikel. Kort kan man konstatera att det finns många olika lösningar beroende på behovet. Sockelhöjden blir extra viktig när man behöver jämna ut marken men är också extra viktig när man ska bygga till och vill att grunden passar till det ursprungliga huset.

Läs mer om höjd på grundsockel.

Skillnad på konstruktionen för olika grundtyper

Valet av husgrund är viktigt. Detta då de olika grundtyperna har mycket olika konstruktioner. De tre typerna är ju som bekant

• krypgrund
• platta på mark
• plintgrund

Det finns en till som vi kallar för källargrund, men som är platta på mark med källarväggar.

Om man börjar med platta på mark så är konstruktionen gjord på det sättet att betongplattan blir undergolvet till det nya huset. Där behöver man sen inget bjälklag eller undergolv, utan det räcker med att lägga ut en plastfilt eller någon typ av stötdämpande material och sedan lägga trägolv eller annat golv direkt på betongplattan.

Men konstruktionen för en plintgrund och krypgrund kräver någon typ av bjälklag som bär upp huset och stabiliserar huset i sig. Både inneluftsventilerade krypgrunder och uteluftsventilerade krypgrunder behöver ett bjälklag som du sedan börja bygga ditt hus på. På detta bjälklaget lägger man sedan ut golv, undergolv osv.
Detsamma gäller ju då för plintgrunden där plintarna bär upp bjälklaget.

Sockelelement kan klä in en plintgrund så den får en grundsockel

Vill man så kan man sätta sockelelement utanpå plintgrunden för att dölja själva utrymmet under golvet. Om man istället gör det till ett såkallat kryputrymme så blir det mer som en krypgrund och sättet att göra det på är då att sätta på olika sockelelement utanpå husets kanter.

Pris på krypgrunder jämfört med platta och plintgrund

Det finns en tydlig fördel med krypgrunder och till viss del även plint och lecagrunder. Det är att själva grundläggningen är oerhört enkel och blir därmed billigare. Det finns flera skäl till det.
Med rätt grundelement för krypgrunder så behövs ingen betongbil som kommer och gjuter betongplattan. Det är dessutom så att betong är en ganska stor del av husgrundens totala kostnad för en platta på mark.

Men det finns en utslagsgivande faktor. Vill du värma upp ditt hus med vattenburen golvvärme. Då tippar det över till favör för betongplattan. Detta då denna gjuts in på ett bra sätt i betongplattan och isoleringen förhindrar onödiga värmeförluster nedåt i marken. Dessutom blir processen rätt dyr om du ska ha vattenburen golvvärme i krypgrunder.

Miljön – på kort och lång sikt

Betong är inte speciellt bra för miljön eftersom processen att framställa betong (cement) är mycket energikrävande. Det talar emot betongplattan. Men ju längre i tiden du ser på din investering, desto mer sparar betongplattan på miljön. Detta då du har betydligt mindre värmeförluster i en betongplatta än i t.ex. en plintgrund.

Minskad risk för tjälskador

Det är så att en platta på mark faktiskt värmer upp marken. Det kan låta dåligt men med rätt isolering blir det lagom. Ungefär 300 mm cellplastisolering i en platta på mark gör att du får tillräckligt med värmeförluster för att motverka tjälskador men inte så mycket att huset läcker energi.

Tomtens läge – kan påverka val av husgrund

En platta på mark kräver i princip en betongbil och när man då vill komma åt tomten med betongbilen så kan det både
vara så att tomtens läge är otillgängligt. Såsom att tomten ligger dåligt till i förhållande till en väg, eller tomten ligger ute på en ö i skärgården eller liknande och gör att det är kan bli problem med att få ut betongen till bygget. I dessa fall lämpar sig INTE en platta på mark. Det kan också vara så att tomten har en väldigt stor bergknalle och ekonomi och annat gör att man inte vill investera för mycket på att spränga eller terrassera den tomten.
Man kan ha ett bra underlag och bra mark, men man kan ändå tycka att det är jobbigt att gjuta betong
eller av andra skäl så vill man inte använda betong. Betong är ju något av en miljöbov som påverkar miljön. Detta framförallt genom att cementen är ett av de mest energiintensiva material som finns idag i byggindustrin. Då kan man ju använda krypgrunden som fått lite av en renässans senaste åren. Krypgrunden har ju ett betongytskiktmed en kärn som består av cellplast som isolerar grunden mycket väl. Detta är idag en grund som är enkel att frakta ut till byggplatsen och bara ställas ut. Varje grundbalkselement för en krypgrund väger relativt lite och med två personer kan man lyfta dem på plats.

Ergonomi

Grundelementen för krypgrunder väger förvisso en hel del men om man väljer rätt grundelement och sedan är två personer som placerar ut bjälklaget som grundelementen bildar så gör man det på bara några timmar utan att knäcka ryggen.

Fuktsäker

Nackdelar med krypgrunden är som beskrivits tidigare att den är mindre fuktsäker än en platta på mark och blir relativt dyr om man vill ha golv värme med i husgrunden. För att komma tillrätta med fukt i krypgrunden måste man använda isolerade grundelement och i vissa fall komplettera med olika ventilationslösningar. Den absolut största fördelen med att gjuta betongplatta är att den ger en fuktsäker och möjlighet till att få en mycket välisolerad husgrund.

Radonsäker husgrund

Vi får frågor om vilken grund som är bäst om man har radon i marken (se exempel här).
Idag finns det säkra sätt att ta bort radon från grunden. Man använder då exempelvis radonduk.

Det gäller de flesta grunder. Det är bra att hindra radonet från att stiga upp under huset även för exempelvis plintgrunder som är bättre ventilerade än krypgrunden och plattan.

Läs mer om radonduk här.

Välja grund för din tillbyggnad

Precis som vid att bygga ett vanligt hus så har du valet att vid en tillbyggnad välja husgrund. Då finns det ett antal olika aspekter som påverkar det. Dels har vi alla dem parametrarna som ingår i den här artikeln, dvs fukt, konstruktion och liknande.
Men du har också

• det befintliga husets husgrund
• att ha golvvärme eller inte i tillbyggnaden
• tomtens beskaffenhet
• budget, dvs hur kommer tillbyggnaden ska vara ett året-runt-boende eller bara temporär

Det viktigaste när det kommer till val av husgrund för din tillbyggnad är ju ändå att man inte får bygga ihop det befintliga huset med tillbyggnadens grund. Väljer man exempelvis en platta på mark för tillbyggnaden så får den inte hänga på det befintliga husets grund. Vi har sett flera fall där man exempelvis lägger en platta på mark intill en källare och får problem. Källarväggen får ett ökat marktryck av tillbyggnadens platta och därför får man ett tryck in mot källarväggen som då spricker. Detta är någonting som man absolut vill undvika, varpå man bör säkerställa att tillbyggnadens husgrund helt och hållet vilar på marken som tillbyggnaden står på och inte skapa laster in mot den befintliga husets grund.

När det kommer till val av grund för tillbyggnaden gäller också

• om man har en platta på mark på det befintliga huset så talar det starkt för att man ska välja platta på mark för tillbyggnaden.
• att om man har en sutterängtomt så kan det vara en plintlösning som blir bäst. Detta gäller i de fall där tillbyggnaden i princip skjuter ut över ett väldigt brant parti berg eller liknande.
• Har man en krypgrund så kan man ha krypgrund eller platta på mark. Det man bara ska tänka på om man väljer platta på mark är att man kompenserar för de ventiler som försvinner på den yta som byggs till i det befintliga huset.
• att om man väljer en vanlig krypgrund som grund för tillbyggnaden går det alldeles utmärkt.

Golvvärme och uppvärmningssystem

Många väljer också att värma upp huset med vattenburen golvvärme som ger en skön komfortvärme och dessutom kan förenas med moderna luftvärmepumpar eller bergvärmepumpar så att man får en miljövänlig uppvärmning i huset. Som vi konstaterat tidigare är nackdelen med en grundplatta att man i de flesta fall behöver gjuta så stora mängder med betong att man behöver få ut en betongbil till byggplatsen. Eftersom den bilen är väldigt dyr bara sett till frakten så blir det en dyrare lösning.

Frågor och svar om att välja husgrund

Vi får löpande frågor in till oss om vilken grund som rekommenderas för olika typer av tomter hus mm. Här är de frågor som är relevanta för detta

• Grundstenar till härbre
• Vilken grund för rätt nivå på tillbyggnad
• Vilken typ av grund ska jag välja på sand
• Välja husgrund vid höga radonhalter
• Gjuta platta i mindre sommarhus med murad grund
• Bästa valet av husgrund tillbyggnad?
• Vilka grundläggningstyper finns det?
• Vad kostar en grund
• Platta på berg eller plintar?
• Isolering omkring en sula, inte under
• Välja grund för att bygga hus på en sluttande bergstomt
• Typ av husgrund för Attefallshus
• Vilka alternativ finns det till att gjuta betongplatta
• Lämplig grund för bergig tomt?
• Bygga grund för hus utan att gjuta
• Betongplatta/betongplattor eller Mursten till Attefallshus/Kolonistuga
• Grund på kuperat berg i Nyköping
• Bygga en lagerhall i Södertälje- vilken grund ska jag välja?
• Grund till hallutbyggnad
• Bygga carport – grundläggningsfråga
• Husgrund för en friggebod
• Val av grund för fritidshus på ö
• Plint eller gjuta platta för attefallstillbyggnad
• Kostnad platta jämfört med krypgrund

Inlägget Vilken husgrund för ditt bygge – platta eller krypgrund dök först upp på .