Gjuta plintar – för grund på berg eller på slät mark

En grund kan se olika ut och för olika förutsättningar passar olika grunder. Ibland lämpar sig en plintgrund. I vissa fall kallar man detta för att ha en pålad grund, men det är egentligen missvisande eftersom en pålad grund är oftast en platta på mark med stöttande pålar på grund av dåligt bärande mark. Plintgrunden lämpar sig extra väl för grunder på berg. Många gillar att plintgrunden inte behöver betong i stora mängder (bara själva plinten). Nu kommer en utmanare – hybridgrunden. Sättningar är också något som förekommer för plintgrunden så slarva inte med markarbetet.

Utmanare till plintgrunden – hybridgrunden – en grund utan betong

Plintgrunden är en grund som gillas av många då den är enkel att förstå och att grunden är billig, inte minst för att man inte behöver betong. Nackdelen är dock att grunden inte är så isolerad och du får inte en lika snygg grundsockel. Nu har det kommit en grund som utmanar plintgrunden på dessa punkter. Grundtypen heter hybridgrund och ger betongplattans isolering men utan betong.
Här är några av fördelarna med hybridgrunden.

• grunden är mycket välisolerad
• grunden är precis som plintgrunden mycket enkel. Den är enkel att förstå och enkel att lägga.
• hybridgrunden behöver ingen betong utöver det betongytskikt som grundbalkarna har. Det är en av de delar som gör att plintgrunden nu utmanas av hybriden.
• markarbetet är marginellt dyrare eller faktiskt till och med jämförbart med plintgrunden. Du behöver nämligen bara gräva djupt i marken under balkarna där lasterna går ner i marken. Då behöver man gå ner till cirka 500 mm som max, medans en plint måste ner till tjälfritt djup vilket varierar över sverige. Annars riskerar man sättningar. Anledningen är att huset värmer marken tillräckligt för att tjälen inte ska få fäste.
• hybridgrundens balkar är lätta då de består av en isolerande kärna. De väger ungefär som en betongplint. Du behöver således inga kranbilar på plats

Konsekvenser av plintgrunden

För plintgrunder så måste isoleringen per definition läggas i bjälklaget. Detta leder till att plintgrunder får en högre bygghöjd över marken (och därmed en högre grund än framförallt platta på mark). Dessutom behöver du ha bra med utrymme under huset så marken inte är för nära bjälklagen/trossbotten (20 cm rekommenderas för bra ventilation).

Om du isolerar bjälklaget dåligt blir dina golv garanterat kallare än om du inte isolerar väl. En betongplatta har 30 cm isolering normalt. Därmed bygger plintgrunden luft (20 cm ) + isolerande bjälklag (30 cm) + eventuella golv reglar minst 50 cm ovan mark medans en betongplatta normalt har cirka 10 cm sockel.

En konsekvens av detta är att trappor som leder en in i huset ofta blir en konsekvens. Dessa är nödvändiga att placera någonstans för att jämna ut dessa höjdskillnader. Många med plintgrunder bygger därför en altan kloss intill för att trolla bort plintgrunden av dels estetiska skäl (inte alltid så snyggt kan vissa tycka – en smaksak) eller för att få ett bättre flöde in och ut ur huset. Då kan man lägga en trappa upp mot altanen för att slippa ha en för stor trappa upp in i huset. Eller två mindre trappor, en för altanen och en för huset.

När lämpar sig plintgrunden

Plintgrunden lämpar sig extra väl när underlaget är berg och din tomt lutar eller är ojämn. Det gör att du får ett enklare markarbete än att du ska spränga. Har du inte berg blir markarbetet så stort att det nästan är lika bra att gräva undan för en betongplatta. Där kan en krypgrund eller eller hybridgrund vara ett bra alternativ eftersom det innebär mindre markarbete än betongplatta och du behöver heller inga mängder betong. Anledningen till det är också en rekommendation att huset står på en högre punkt än omgivande tomten så att man inte får stående vatten under huset. För att åtgärda det krävs extra schaktning. Allt detta sammantaget gör att min rekommendation kring plintgrunden är som störst när man ska bygga på lutande berg.

Priser för husgrunder

Här samlar vi information om priser för husgrunder.
Generellt kan man säga att plintgrunden är överlägset prismässigt på berg. Utöver det brukar nackdelarna överväga folk att gå över till andra grundformer. Speciellt grundformen isolerad krypgrundsbalk eller hybridgrunden är tilltalande då markarbetet är ungefär lika stort. Detta då plintarna faktiskt kräver ganska mycket markarbete och de är rätt så många om man inte vill riskera sättningar. Du måste för alla plintarna.

Vad är en plintgrund?

En förklaring är ibland överflödig, så kanske även här. En plintgrund är en grund som består av plintar. Man köper antingen färdiga plintar eller så gjuter man dessa på plats. Plintgrunden bär upp huset i dess bjälklag så det är därför viktigt att man dimensionerar antalet plintar med rätt antal och med rätt avstånd mellan dem för att alla laster ska bäras upp på ett korrekt sätt.

När lämpar sig plint före platta på mark och krypgrunder?

Skälen och omständigheterna till att gjuta en plintgrund kan således vara många. Ett par av dessa är

• man behöver inte hus anpassat för åretrunt boende eftersom huset mest används på annan tid än vintern. Därmed är isoleringskraven inte så stora vilket gör att plintgrunden kvalar in.
• grundläggning på ojämn mark såsom för fritidshus i sluttande terräng eller på berg. En plintgrund är en effektiv lösning om man vill bygga på marker som är svåra att bygga på annars. Platta på mark kan bli mycket kostsamt om man behöver spränga berg. Sprängning i berg är en kostnad i sig men skapar också mycket spill som kan kosta mycket att transportera bort..
• svårigheter att komma till med betongbil (överväg dock en isolerad krypgrund i dessa fall)

Markarbetet för en plintgrund – större än man tror

Markarbetet för en plintgrund kan tyckas enklare än för krypgrunder och platta på mark. Huset står ju på plintarna och kommer inte i kontakt med marken vilket är en stor fördel. Men markarbetet måste ske ner till frostfritt djup eftersom du inte har ett hus ovanpå marken som värmer marken. Det gör att du behöver gräva betydligt djupare än för en betongplatta i normalfallet. Har man då stora hus behövs många plintar vilket gör att markarbetet blir så stort att det ofta inte längre är lönt det ur ett kostnadsperspektiv.

Markarbetet går ut på att gräva ner till frostfritt djup, sedan fylla upp med makadam eller annat dränerande material.
Man använder dränerande material eftersom detta släpper igenom dagvatten och därigenom minskar risken för tjäle. För dränering gäller samma principer som platta på mark – se här.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden kring grundläggningsdjup.

Behöver plintgrunden dräneras?

Det är viktigt att man försöker hindra fukt att bli stående i en öppen plintgrund. Man vill inte ha en stående vatten under huset.

Om man vill undvika detta kan man förebygga det genom följande

• förlägg huset så att plintgrunden ska ligga högre upp än omgivande terrängen
• markytan under huset kan behöva särskild dränering om förutsättningarna är dåliga – många husägare hoppar över dräneringen för plintgrunden
• säkra en god ventilation under grunden
• säkra så dagvatten leds bort på ett bra sätt från tak
• säkra lutningen bort från huset

Gör du detta säkrar man också en mindre tjälfarlig grund.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett dräneringsperspektiv.

Isolera bjälklaget

Det är absolut möjligt att isolera bjälklaget men många slarvar med det och då får man kallare hus. Det finns också allt starkare byggnormer i Sverige som gör att dåligt isolerade bjälklag snart inte kommer godkännas vid nybyggnation. Du kan isolera bjälklaget med exempelvis cellplast eller mineralull.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett isoleringsperspektiv.

Isolera marken under plinten eller inte?

En plintgrund ska ner till frostfritt djup och behöver då inte isoleras.

Beroende på vart i Sverige du bygger så är det det frostfria djupet olika. Du hittar tjälfria djupet här. Du ska alltså ta bort material ner till frostfritt djup så att plinten får plats och så det får plats med dränerande material runt plinten (ca en dm runt t ex). Hålet fyller man med makadam och sätter sedan plinten på makadamen på lämplig höjd. Isolerar du runt plinten kommer inte tjälen ner lika djupt och du kan då reducera djupet på hålet.
Finns inga exakta siffror på hur mycket du vinner på att göra detta.

Med fördel lägger du även ner något under plinten i gropen som fördelar lasterna bättre, t.ex. en bredare stenskiva eller liknande.

Här finner du frågor och svar om plintgrunden utifrån ett isoleringsperspektiv.

Håll marken torr under huset och förhindra dagvatten

För en plintgrund är det viktigt att undvika stående vatten och fuktig mark under huset. Därför bör du vidta åtgärder för att dagvattnet tar sig in under huset. Följande bör göras för att förhindra detta

• utför markarbetet på så sätt så att plintgrunden anläggs på mark som ligger högre än den övriga tomten. Det betyder att tomten och huset ska schaktas så att det skapas ett fall bort från huset.
• dagvattensystemet ska dimensioneras så att detta problem motverkas och i detta ingår också att se till att vattnet från huset och taken framförallt förs bort från huset på ett effektivt sätt. Läs mer om att hantera dagvatten här.
• Markytan under huset kan behöva särskild dränering.

Stödplattor ökar anläggningsytan

Genom att lägga ner stödplattor längst ner i plintgropen så ökas anläggningsytan mot marken. Det gör att risken för sättningar i huset minskar. Lasterna fördelas på en större yta och därmed behöver marken inte samma bärighet allt annat lika.

Gjuta stödplattor eller köp färdiga stödplattor

Detta med att gjuta själv eller köpa färdiga betongprodukter är lite tycke och smak. Har du en grundbyggare som är van att gjuta husgrunder så gjuter de stödplattorna och plintarna själva i ett nafs. Annars finns det bra produkter som är färdiggjutna och passar utmärkt som stödplattor för plintarna. Det viktiga är att stödplattan är väl förankrad i marken. Därför är makadam ett bra material för bärlagret eftersom det är sprängsten. Sprängsten har vassa ojämna kanter och det gör att materialet låser sig självt när det packas. Så ju mer du packar materialet desto stabilare blir det.

Papprör att gjuta i

På stödplattorna förankras rören du ska gjuta i. Leta efter en lösning som gör att rören står stadigt på plattan. På bilden längst upp i denna artikel har husets plintar gjutits i vanliga bruna dräneringsrör. Dessa passar utmärkt att gjuta plintar i men kan ge en plastig känsla om plintarna är synliga. Ett alternativ kan då vara rör gjorda av material som bryts ner med tiden och därmed gör att endast betongplintarna står kvar. Det är enkelt att ta bort pappret från pappersrören när betongen stelnat. Ta bort papprören efter någon månad.

När du ska gjuta plintarna är det viktigt att höjden på plintarna blir exakt. Annars riskerar huset att vila på bara ett par plintar vilket gör att huset får onaturliga påfrestningar in i huskroppen via bjälklaget. För att försäkra sig mot detta så bör man följa dessa råd:

• montera rören först. Se till att rören är för långa vid monteringen, dvs att du har god marginal så att rören inte blir för korta. De behöver således kapas.
• sedan mäter du med laser och markerar på rören vart de ska kapas.
• kapa rören vid markeringen
• fyll rören med betong (armerad förståss).
• finjustera med förankringsjärn (se nedan)

Vilken dimension du ska välja på papprören kan du läsa om här.

Finjustera med förankringsjärnen

Ner i betongen fäster man sedan ett förankringsjärn som bjälklaget ska vila på. Här gäller det att få järnen exakt i våg och det finns således en chans att rätta till fel gjorda tidigare genom att finlira upp och ner med järnen så att bjälklaget som håller upp huset (eller altanen). Förankringsjärnen kan se olika ut beroende på vad plintarna ska bära upp. Ska man bära upp limträbalkar som man vet har en viss dimension kan man ha förankringsjärn specifikt anpassade för dem.

Det är också en fördel att gjuta plintarna i rör jämfört med att använda färdiga plintar för då kan plintarna gjutas utan höjdjustering och sedan sågas jämna, gärna med laserverktyg för att mäta exakta höjden. Då blir det lättare att få förankringsjärnen i våg också.

Här finns frågor och svar om att få plintgrunden i våg.

Armera plintarna

Lasterna på plintarna kan vara ganska höga och det är därför viktigt att man armerar plintarna. Armeringsjärnen ökar plintens hållfasthet och stabiliserar konstruktionen. När man ska gjuta armeringsjärnen så är det viktigt att hålla armeringen i rätt position under tiden man gjuter. Därför bör man naja ihop armeringen med najtråd. Betongen är ganska tung och kan förflytta sig under gjutningen vilket försämrar konstruktionen. När plinten är klar kan armeringen sticka upp ur plinten och då kan man av estetiska skäl välja att fräsa bort den överblivna armeringen.

Här har vi samlat frågor från besökare som är relevanta för plintgrundens armering.

Gjuta plintar på berg – förankra med rostfri armering

Plintgrunder och berg är mitt val. Annars andra grundtyper. Där har du min åsikt.
När du gjuter plintar på berg behöver du förankra armeringen i berget. Denna armering behöver vara rostfri.

Här har du frågor och svar om plintgrunder och att bygga dessa på berg.

Gömma plintarna genom att skapa en sockel

En grundsockel kan sättas på sidorna som vätter ut mot exempelvis områden som ger insyn. Samtidigt ger det djur skydd, dvs råttor och liknande kan hålla till där utan att synas vilket gör att de tenderar att skapa större problem.

Om du tycker att en sida av huset ser oestetiskt ut för att man ser att huset står på plintar så kan man använda olika typer av element som ger huset en grundsockel. Ett normalt isolerelement (även om huset inte får en isolerad krypgrund kan dessa ge en bra känsla) kan vara ett alternativ. Meningen är enbart att ge huset en sockel, inte att skapa en isolerad krypgrund. Det kan exempelvis vara så att man har två sidor av ett fritidshus som täcks in av en altan och därmed syns inte plintarna om man inte kryper längs marken. De andra två sidorna är öppna och syns. Då kan dessa plintar ge huset ett naket intryck något man således lätt rättar till med exempelvis ett isolerelement. Ventilationen under huset är fortfarande helt fri eftersom luften tar sig in via altanens underutrymme.

Här har du frågor och svar röra

Gjuta plintar på mark vs färdiga betongplintar

Givetvis ska man överväga att köpa färdiga betongplintar. Dessa lämpar sig för mark som är helt plant och därmed gör att man inte behöver plintar i olika höjd. Dessa kan väga enormt mycket och ibland är det faktiskt enklare att frakta cementsäckar och stödplattor (som också kan gjutas på plats) och sedan gjuta plintarna själv.

Plintgrunden och hur man hanterar punktlaster

Punktlaster hanteras enklast genom att ha fler plintar. Ju fler plintar desto dyrare blir projektet. Här bör man ta hjälp av en konstruktör som hjälper till och dimensionerar plintarnas position utifrån lastplanen. Det är viktigt att man har rätt mängd plintar och att marken har rätt beskaffenhet. Annars sätter riskerar man att huset får en sättning.

Plintgrunder som sätter sig

En sättning hos ett hus är aldrig kul. Men det är extra trist med hus på plintar för det beror väldigt ofta på slarv med markarbetet. Man måste ta bort tjälfarlig jord och man måste ner till tjälfritt djup eller till berg. En plintgrund på berg sätter sig inte.

Det är också svårare att få tag i en plint som satt sig med de tekniker som finns för sk grundförstärkning.

Så slarva inte med markarbetet eller mängd plintar är kontentan.

Frågor och svar om plintgrunder och sättningar.

Plintgrund för tillbyggnader och uterum

När man har ett hus med plintgrund som ska byggas till så byggs oftast även tillbyggnaden på plintar.
Det är viktigt när man ska bygga till att få grunden så den står helt fritt. Dvs det befintliga huset och tillbyggnaden ska stå vart för sig. Det är enklare med en plintgrund än för ex en betongplatta eftersom plintar per definition inte byggs ihop. Men tänk på att alla infästningar osv görs så att tillbyggnaden så lite som möjligt ”hänger” på det befintliga huset. Alla laster från tillbyggnaden ska därför tas upp av de nya plintarna.

Frågor och svar om plintgrund för tillbyggnader.

Gjuta plintar för altan

Principen för att gjuta plintar för en altan är exakt samma som för att gjuta plintgrunder. Skillnaden är att altaner inte har samma punktlaster som ett hus kan ha. Fler och fler väljer dock att ha exempelvis en pool eller en badtunna på altandäcket och därmed uppstår en punktlast som man behöver dimensionera plintarna för. En kubikmeter vatten i en pool väger ett ton så det är definitivt laster man inte kan bortse ifrån. Så tänk igenom altanens funktion så att du dimensionerar plintarna och deras placering rätt. Kostnaden och funktionen av plintarna beror av att man tänker igenom hur altanen används. Ju fler plintar desto mer jobb och desto mer material behövs givetvis.

Frågor och svar om plintgrunden

Vi får löpande frågor in till oss om platta på mark. Här är de frågor som är relevanta för plintgrunder.

Inlägget Gjuta plintar – för grund på berg eller på slät mark dök först upp på .